Elmarknaden 2025 kännetecknades av ökade prissvängningar och stora skillnader mellan olika delar av landet, enligt Energiföretagen Sverige. Instängd vatten- och vindkraft i norra Sverige gav mycket låga priser under stora delar av året, samtidigt som elen tidvis var betydligt dyrare i söder.
Det genomsnittliga systempriset på den nordiska elmarknaden steg från 41 till 44 öre per kilowattimme, en ökning med 7 procent jämfört med 2024. I norra Sverige sjönk dock elpriserna med drygt 30 procent, medan priserna i elområde 3 (Stockholm) ökade med 25 procent och i elområde 4 (Malmö) med 18 procent.
God tillgång till vatten- och vindkraft i kombination med begränsad överföringskapacitet från norr till söder gjorde att produktion låstes in i norra Sverige och i vissa fall fick spillas. Under det första halvåret var priserna negativa 10 procent av tiden i elområdena 1 och 2, och under drygt 70 procent av timmarna låg priset där under 10 öre per kilowattimme.
– Begränsad överföringskapacitet från norr till söder medför att kraft låses in i norra Sverige vilket gav rekordlåga priser under juni. Även om andelen negativa priser har minskat något i år så har priserna i SE1 och SE2 under drygt 70 procent av tiden varit lägre än 10 öre per kilowattimme. De låga priserna är en utmaning ur ett investeringsperspektiv, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen Sverige.
Flödesbaserad metod gav större prisvariationer
Införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning i november 2024 och övergången till femton minuters tidsupplösning fortsatte att påverka elmarknaden under 2025. Energiföretagen Sverige konstaterar att prisvariationerna har ökat tydligt och att södra Sverige i större utsträckning följer prisnivåerna på kontinenten.
– Nu har det fortfarande gått relativt kort tid sedan införandet av den flödesbaserade kapacitetsberäkningen i början av november 2024, men sedan dess kan vi se att prisvariationerna har ökat betydligt. Sen går det att tolka siffrorna som att södra Sverige i större utsträckning kopplar med priset på kontinenten, säger Magnus Thorstensson.
Övergången till automatisk handel med den manuella frekvensåterställningsreserven innebar stora prissvängningar på balansmarknaden, med obalanspriser mellan minus 10 000 och 3 599 euro per megawatt. Den flödesbaserade metoden har också inneburit begränsad överföringskapacitet i intradags- och reglerkraftmarknaderna, vilket tillsammans med den automatiserade reserven resulterat i mycket höga obalanspriser och stora variationer.
De genomsnittliga årspriserna i de fyra svenska elområdena varierade mellan 18 och 67 öre per kilowattimme. I genomsnitt var priset i Malmö 16 öre per kilowattimme högre än i Stockholm och 49 öre per kilowattimme högre än i Sundsvall och Luleå. Det högsta timpriset noterades i Malmö den 20 januari, 490 öre per kilowattimme, medan det lägsta var minus 82 öre per kilowattimme i Luleå den 2 oktober.
– Införandet av den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden och övergången till femton minuters tidsupplösning på marknaden innebär att priset numera alltmer sällan är detsamma i alla svenska elområden. Under 2024 var priset detsamma i hela Sverige under 47 procent av tiden, medan siffran preliminärt uppgår till 2 procent för 2025, säger Magnus Thorstensson.
Ökad vatten- och solkraft, rekordlåg import
Den totala elproduktionen i Sverige uppgick 2025 till 168,1 terawattimmar och nettoexporten till 33,4 terawattimmar. Importen fortsatte att minska och nådde 5,2 terawattimmar, vilket är rekordlågt enligt Energiföretagen Sverige. Den totala elanvändningen minskade med 1 procent till 134,7 terawattimmar, och även den temperaturkorrigerade elanvändningen sjönk till 140 terawattimmar.
Med höga nivåer i vattenmagasinen ökade vattenkraftsproduktionen med 7 procent till 68,8 terawattimmar, vilket ligger runt medelvärdet för det senaste decenniet. Kärnkraftsproduktionen minskade till 44,6 terawattimmar efter att Oskarshamn stått stilla under en stor del av året. Värmekraften, främst från industri och kraftvärmeverk, producerade 11,5 terawattimmar, vilket enligt Energiföretagen Sverige är lägre än normalt.
– Kärnkraftsproduktionen sjönk till 44,6 terawattimmar efter att Oskarshamn stått still en stor del av året. Även värmekraften, främst från industri samt kraftvärmeverk som även producerar fjärrvärme, producerade liksom förra året mindre än vanligt 11,5 terawattimmar. Trenden att elproduktion från värmekraft minskar är ett resultat av fortsatt höga bränslepriser och låga elpriser på grund av god tillgång på vatten- och vindkraft samt milt väder, säger Magnus Thorstensson.
Vindkraftsproduktionen minskade med 4 procent jämfört med 2024, efter ett år med mycket hög produktion. Solkraften uppskattas ha ökat med 8 procent till 4,5 terawattimmar, vilket är en lägre ökningstakt än året innan då solkraften växte med 33 procent.
Sett till Europa var prisnivån i Norden fortsatt lägre än i Tyskland, där det genomsnittliga elpriset uppgick till 98 öre per kilowattimme mot 44 öre per kilowattimme i Norden. Den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland gav stora prisvariationer, med timpriser mellan minus 276 och 643 öre per kilowattimme. Antalet timmar med negativa priser ökade där till 573, medan motsvarande siffra för det nordiska systempriset halverades till 101 timmar.
Fotnot: Samtliga elproduktionssiffror är preliminära och kan komma att justeras när den officiella statistiken publiceras. Statistiken bygger bland annat på uppgifter från Svenska kraftnät och Statistiska centralbyrån.
