Skyddet av civilbefolkningen vid ett väpnat angrepp ska stärkas genom en ny övergripande plan med skyddsåtgärder, framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelserna på uppdrag av regeringen, uppger Försvarsdepartementet.
Uppdraget gavs i juli 2024 och omfattar planering av åtgärder för att stärka skyddet av civilbefolkningen med särskilt fokus på skyddsrum, utrymning och tillhörande inkvartering. Den 5 december 2025 överlämnades planeringen till Regeringskansliet.
En central utgångspunkt är att det nuvarande säkerhetspolitiska läget ställer högre krav på förmågan att både stå emot och anpassa sig till allvarliga påfrestningar. Planen ska bidra till att det civila försvaret bättre kan möta ett eventuellt väpnat angrepp mot Sverige.
Fler skyddsrum och bättre möjligheter att utrymma
Planeringen innehåller bland annat en geografisk prioritering med identifierade riskområden. Enligt Försvarsdepartementet bygger prioriteringen på bedömningar av vilka platser i Sverige som kan vara sannolika mål vid ett väpnat angrepp, var det finns viktiga totalförsvarsanläggningar och annan samhällsviktig verksamhet.
MSB och länsstyrelserna redovisar vilka typer av skyddsåtgärder som är lämpliga för olika områden. I befolkningstäta områden som löper större risk för väpnat angrepp, och i områden där det finns personer som av olika skäl inte kan utrymmas, bedöms behovet av fler skyddsrum vara särskilt stort.
I områden där antalet skyddsrum är lågt i förhållande till befolkningsmängden lyfts i stället behovet av fler möjligheter till utrymning fram, liksom åtgärder för att ordna inkvartering för dem som behöver lämna sina hem.
Planen syftar därmed både till att förstärka det fysiska skyddet på plats och att skapa bättre förutsättningar för säker förflyttning av civilbefolkningen från utsatta områden.
Samverkan inom totalförsvaret och nästa steg
MSB och länsstyrelserna har i arbetet samverkat med Försvarsmakten och Polismyndigheten för att planen ska fungera som en del av ett samordnat totalförsvar, enligt Försvarsdepartementet.
Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin framhåller planens betydelse i ljuset av det säkerhetspolitiska läget:
– Det allvarliga säkerhetsläget kräver ett robust, flexibelt och samordnat totalförsvar som kan möta flera hot samtidigt, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och skydda civilbefolkningen. Den här planen är en viktig pusselbit, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
Civilminister Erik Slottner betonar att åtgärderna riktas mot de mest utsatta områdena.
– Det här stärker motståndskraften på platser i Sverige som skulle kunna vara särskilt utsatta vid ett väpnat angrepp. Det säkerhetspolitiska läget ställer helt nya krav på samhällets förmåga att stå emot och anpassa sig efter påfrestningar, säger civilminister Erik Slottner.
Som nästa steg ska MSB och länsstyrelserna involvera berörda kommuner i det fortsatta arbetet. De planerar också kommunikationsinsatser riktade till befolkningen för att öka kunskapen om vilka skyddsåtgärder som finns och hur de är tänkta att användas vid ett väpnat angrepp.
