Sverige skickar Gripen och Visbykorvett till Finland
Sverige ska stödja övervakningen av Finlands luftrum och territorialvatten med Gripenflygplan, en Visbykorvett och tillhörande personal. Regeringens beslut fattades efter en finländsk begäran och insatsen ska enligt Dagens Nyheter pågå åtminstone till slutet av 2026.
Bakgrunden är en ökad belastning på Finlands beredskap till följd av bland annat drönarincidenter, flygkränkningar och rysk hybridpåverkan. Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade att det inte finns något direkt militärt hot mot landet, men att det svenska stödet ska stärka uthålligheten och avlasta den finländska personalen.
Antalet flygplan och soldater samt den exakta ankomsttiden har inte offentliggjorts. Förstärkningen kan ändras efter behov. Beslutet kommer samma vecka som Finland beställde det korträckviddiga luftvärnssystemet RBS 70 NG från Saab, vilket Säkerhetsvärlden tidigare rapporterat.
Tyskland förberedde rysk attribuering efter Leipzigincident
Den tyska regeringen förberedde vid veckans slut ett besked som skulle koppla försöket till drönarangrepp i Leipzig till Ryssland. Enligt Politico uppgav tre anonyma tjänstemän att förbundskansler Friedrich Merz även planerade omfattande åtgärder mot ryska aktörer.
Ett tillkännagivande planerades till den kommande veckan, möjligen i anslutning till EU:s utrikesministermöte. Vilka åtgärder som övervägdes framgick inte, och det var oklart om Berlin avsåg att peka ut enskilda ryska aktörer eller hålla den ryska staten ansvarig.
Merz hade tidigare under veckan aviserat allvarliga konsekvenser med anledning av händelsen utan att offentligt ange vem som låg bakom. Vid periodens slut hade varken attribueringen eller några konkreta sanktioner presenterats offentligt.
CIA-chefen varnade Ryssland för eskalering mot Nato
CIA-chefen John Ratcliffe reste under veckan till Moskva för samtal med företrädare för den ryska underrättelseapparaten. Resan var ovanlig och genomfördes öppet, men USA lämnade ingen fullständig redogörelse för vad som avhandlades.
Ett huvudbudskap var enligt rapporteringen att Ryssland inte skulle trappa upp konfrontationen med USA:s Natoallierade. TV4 Nyheterna beskrev besöket som en signal till den ryska ledningen och som ett försök att avskräcka Ryssland från att testa alliansen.
Ukrainas president uppgav att amerikanska företrädare hade informerat Ukraina om resan. Besöket skedde under en period med flera incidenter som europeiska företrädare har beskrivit som rysk hybridkrigföring. Samtidigt byggs Sveriges egen förmåga att upptäcka och förvarna om yttre hot om när en ny utrikesunderrättelsetjänst inleder verksamheten 2027.
Minst 37 döda efter drönarattack och följdexplosioner
Minst 37 människor dödades och 42 skadades när en rysk drönare träffade en lageranläggning i Myla väster om Kiev. Träffen följdes av kraftiga sekundära explosioner som orsakade omfattande skador i ett närliggande bostadsområde, enligt ukrainska myndighetsuppgifter återgivna av Dagens Nyheter.
Omkring 50 bostadshus samt ett boende för äldre och personer med funktionsnedsättning skadades. Närmare 400 människor evakuerades medan räddningsarbetet fortsatte.
Ukrainska myndigheter inledde en förundersökning om vårdslöshet och om explosiva ämnen hade förvarats i strid med förbudet mot sådan lagring nära bostäder. Rysslands försvarsdepartement uppgav å sin sida att anläggningen användes för komponenter och uppskjutningssystem till drönare. Sverige beslutade under samma vecka om drygt 270 miljoner kronor till bland annat Ukrainas luftförsvar, vilket Säkerhetsvärlden rapporterat.
Juntan återtog strategiska platser efter myteri i Niger
Upproriska soldater attackerade under natten mot den 29 augusti en militärbas i Nigers huvudstad Niamey och försökte nå säkerhetsområdet kring presidentpalatset. Angreppen omfattade bland annat området vid Diori Hamani-flygplatsen, där det finns en militärbas.
Nigers försvarsdepartement uppgav att regeringsstyrkor gradvis återtog de angripna platserna. En diplomatkälla och två säkerhetskällor sade att ryska styrkor hjälpte presidentgardet att återta flygbasen, enligt SVT.
Omkring tio upprorsmän uppgavs ha dödats eller gripits, men uppgiften var inte fullständigt bekräftad av myndigheterna. Händelsen beskrevs som ett myteri, samtidigt som uppgifterna om vilka som låg bakom angreppen var begränsade.
Över 600 döda efter störtflod och skred i Nepal
Dödstalet efter störtfloden och jordskreden i gränsområdet mellan Nepal och Tibet hade den 29 augusti passerat 600. Omkring 3 000 människor rapporterades samtidigt saknade i en av helgens uppdateringar, enligt SVT.
Flodvågen förstörde vägar, broar och bostäder och svepte bort stora delar av samhällen. Flera drabbade områden kunde bara nås med helikopter. Regn, lera och fortsatt risk för skred försvårade både flyginsatser och arbetet på marken.
Tidiga rapporter om att katastrofen hade föregåtts av en jordbävning ersattes av senare analyser. Dessa pekade på att en glaciärkollaps orsakade seismisk aktivitet, skred och den efterföljande störtfloden. Händelsen visar åter hur bortspolade transportleder kan försvåra både räddningsarbete och försörjning; en svensk utredning har nyligen beskrivit hur skyfall slog ut väg- och järnvägsinfrastruktur i Västernorrland.
Sju döda när katamaran kapsejsade utanför Cypern
Minst sju människor rapporterades ha omkommit sedan en snabbgående passagerarkatamaran kapsejsat omkring två kilometer norr om Kyrenia på norra Cypern. Fartyget var på väg mot Taşucu i Turkiet när det började ta in vatten kort efter avgången den 30 augusti.
Uppgifterna om antalet ombord varierade mellan 267 och 268 personer. Kustbevakningsfartyg, privata båtar och helikoptrar sattes in i sök- och räddningsarbetet. Ambulanser hölls i beredskap och ett tillfälligt fältsjukhus upprättades i hamnen, enligt Aftonbladet.
Myndigheterna inledde en teknisk utredning av varför fartyget började ta in vatten och kapsejsade. Någon fastställd orsak till olyckan hade inte redovisats under söndagseftermiddagen.
16-åring häktad efter skoldådet i Fagersta
En 16-årig pojke häktades under veckan misstänkt för medhjälp till mord och mordförsök efter attacken på Brinellskolan i Fagersta den 21 augusti. En 18-åring var sedan tidigare häktad misstänkt för mord och mordförsök.
Åklagaren uppgav att 16-åringen inte befann sig på skolan när attacken genomfördes. Vad den misstänkta medhjälpen bestått i ville åklagaren inte närmare beskriva. Båda de misstänkta förnekar brott, enligt Dagens Nyheter.
Omkring 150 förhör hade hållits under utredningens första vecka. Polisen undersökte bland annat digital kommunikation, men åklagaren ville inte bekräfta om 16-åringen hade koppling till samma extrema nätmiljö som den äldre misstänkte. Säkerhetsvärlden har tidigare sammanställt de första bekräftade uppgifterna om attacken och polisinsatsen.
LVU-vård efter Säpos varning om radikaliserad tonåring
En 16-årig flicka i Göteborgsområdet har placerats på ett högsäkerhetsboende sedan Säkerhetspolisen varnat socialtjänsten för en konkret risk att hon kunde skada sig själv eller andra. Förvaltningsrätten beslutade därefter att hon skulle vårdas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Enligt socialtjänstens handlingar bedömde Säpo att flickan befann sig i en radikaliseringsprocess mot våldsbejakande islamistisk extremism. Myndigheten begärde ett omedelbart ingripande inför en helg, varefter socialtjänsten beslutade att omhänderta henne, rapporterar TV4 Nyheterna.
Flickan hade enligt utredningen ingått ett religiöst äktenskap med en man som var känd i Säkerhetspolisens kontraterroruppföljning. Uppgifterna bygger på handlingar från domstolen och socialtjänsten. Någon brottsmisstanke mot flickan redovisades inte.
52-åring åtalad för sabotage mot fiber och telekablar
En 52-årig man har åtalats vid Stockholms tingsrätt för ett tjugotal angrepp mot fiberskåp samt tele- och elkablar. Åtalet omfattar 13 fall av sabotage, ett fall av försök till sabotage och sex fall av skadegörelse.
Angreppen genomfördes enligt åtalet huvudsakligen under 2025 på platser kring bland annat Eskilstuna, Västerås och Katrineholm samt i södra Sverige. Kablar ska ha klippts av eller förstörts på andra sätt, vilket ledde till omfattande och långvariga driftstörningar, framför allt i teletrafiken.
Mannen har erkänt flera av gärningarna. Åklagaren ville med hänvisning till sekretess inte kommentera motivet, enligt Expressen. Åtalet beskriver därmed konsekvenserna och tillvägagångssätten, men ger ingen offentlig förklaring till varför angreppen genomfördes.
Försvarsmakten ska kartlägga skyddsbehov i Afghanistan
Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att kartlägga vilka tidigare afghanska lokalanställda som fortfarande finns kvar i Afghanistan och vilka som behöver skydd. Uppdraget gäller afghanska medborgare som var anställda av Försvarsmakten före 2014.
Omkring 50 tidigare lokalanställda och deras familjer uppgavs ha blivit kvar efter talibanernas maktövertagande 2021. Regeringen hänvisar till att förhållandena har försämrats och att det blivit svårare att hjälpa hotade personer eftersom Sverige saknar personal på plats, enligt TV4 Nyheterna.
Kartläggningen innebär inte i sig att en ny evakuering till Sverige har beslutats. Försvarsminister Pål Jonson bekräftade inte att fler personer hade fått klartecken att komma till Sverige, utan uppgav att regeringen arbetar vidare med frågan.
Missa inget! – anmäl dig till det kostnadsfria veckobrevet
