Matheus Enholm (SD): ”Ett land måste kunna försörja sin befolkning”

1. Vad inom totalförsvaret ser ni som viktigast att utveckla under kommande mandatperiod?

Den viktigaste uppgiften är att skapa ett totalförsvar som fungerar i praktiken, inte bara på pappret. Sverige måste kunna möta såväl militära hot som hybridhot, cyberattacker, sabotage och långvariga störningar i samhällsviktiga funktioner.

Vi vill därför prioritera uppbyggnaden av det civila försvaret samtidigt som det militära försvaret stärks. Kritisk infrastruktur, energiförsörjning, livsmedelsberedskap, sjukvård och robusta kommunikationssystem måste fungera även under höjd beredskap och krig. Staten behöver ta ett tydligare ansvar för samordning och styrning, samtidigt som kommuner, regioner och näringsliv får tydliga krav och rätt förutsättningar. Även frivilligorganisationer måste ges bättre förutsättningar, eftersom de är en viktig part inom totalförsvaret.

2. Hur mycket vill ni satsa på det civila försvaret under kommande mandatperiod? Vad ska pengarna användas till och hur ska satsningen finansieras?

Det civila försvaret behöver fortsatt tillföras betydande resurser. Investeringarna ska framför allt gå till beredskapslager av livsmedel, läkemedel och drivmedel, skyddsrum, reservkraft och en robust energiförsörjning.

Vi vill också stärka Sveriges försörjningsberedskap genom ökad inhemsk produktion, minskat beroende av strategiska importflöden samt utbildning av fler civilpliktiga inom kritiska områden.
Satsningarna bör finansieras genom att säkerhet och beredskap ges en hög prioritet i statens budget. Ett starkt totalförsvar är en grundläggande statlig kärnuppgift som måste prioriteras.

Samtidigt finns det stora delar i samhället som kommuner och regioner har ansvaret för och som ska fungera både vid kris och krig. Därför behövs även tuffa prioriteringar på lokal nivå för att komma ikapp.

3. EU-kommissionen har stämt Sverige för att CER-direktivet inte implementerats i tid, den skulle varit implementerat oktober 2025 . Hur ser ni på det och vilka åtgärder vill ni se?

Att Sverige inte implementerat CER-direktivet i tid är beklagligt. Samtidigt är det viktigaste inte att uppfylla EU:s tidsplan, utan att Sverige får ett effektivt regelverk som faktiskt stärker skyddet av samhällsviktig verksamhet utifrån våra behov.

Vi vill se en snabb implementering där svenska myndigheter, kommuner och privata aktörer får tydliga ansvarsförhållanden och realistiska krav. Samtidigt måste nationellt självbestämmande värnas och respekteras. Reglerna ska utformas utifrån svenska säkerhetsintressen och inte innebära onödig administration som försvårar arbetet med att stärka motståndskraften.

4. Vid störningar i logistikkedjor och försörjningen av exempelvis livsmedel, läkemedel och drivmedel – vilket ansvar bör staten respektive kommuner och regioner ha?

Staten har det övergripande ansvaret för Sveriges försörjningsberedskap. Staten ska säkerställa nationella beredskapslager, strategiska avtal med näringslivet och fungerande nationell samordning.

Kommuner och regioner ansvarar för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter lokalt och ska ha egna beredskapsplaner och lager anpassade efter sina uppgifter. Det är något som varje kommun och region måste ta på större allvar än tidigare. Det krävs också en tydligare ansvarsfördelning än idag. Ingen aktör ska kunna utgå från att någon annan löser problemen vid en kris.

5. Sjukvården är i många regioner hårt belastad redan i vardagen. Hur vill ni stärka Sveriges sjukvårdsförmåga vid kris och krig?

Sjukvården måste dimensioneras för att klara extraordinära händelser. Vi vill stärka beredskapslagren av läkemedel och medicinteknisk utrustning, öka antalet vårdplatser, förbättra tillgången till reservkraft och säkerställa att sjukhus kan fungera även vid långvariga el- och IT-störningar.

Vi vill också utveckla den civila-militära samverkan mellan regionerna och Försvarsmakten samt stärka utbildningen inom katastrofmedicin och krigssjukvård. Sverige behöver återuppbygga en sjukvårdsberedskap som klarar både fredstida kriser och ett försämrat säkerhetsläge.

6. Vilka konkreta resultat inom totalförsvaret vill ni att väljarna ska kunna se när nästa mandatperiod är slut?

Vi vill att Sverige ska ha ett betydligt starkare totalförsvar, både militärt och civilt. Det innebär en Försvarsmakt med högre operativ förmåga, ökad bemanning, bättre tillgång till materiel och ammunition samt en fortsatt förstärkning av marin, flygvapen och armé.

Samtidigt vill vi se ett civilt försvar med återuppbyggda beredskapslager, stärkt energi- och livsmedelsberedskap, bättre skydd av kritisk infrastruktur och en sjukvård som är bättre rustad för kris och krig. Samverkan mellan stat, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer ska fungera i praktiken.

Målet är att Sverige ska vara betydligt mer motståndskraftigt och ha en trovärdig förmåga att hantera kriser och försvara landet även under mycket svåra påfrestningar.

7. Om ni bara fick genomföra en reform inom totalförsvaret under nästa mandatperiod – vilken skulle det vara och varför?

Vi skulle genomföra en nationell reform för att återuppbygga Sveriges försörjningsberedskap. De senaste årens pandemier, krig och störningar i globala leveranskedjor har visat hur sårbart Sverige har blivit. Ett land måste kunna försörja sin befolkning med mat, energi, läkemedel och drivmedel utan det saknar man en grundläggande motståndskraft.

Genom att återuppbygga beredskapslager, stärka den inhemska produktionen och minska beroendet av osäkra importflöden får vi ett robust totalförsvar och ett tryggare Sverige.

Om Matheus Enholm (SD)

Matheus Enholm är hemmahörande i Munkedal i Västra Götalands län och sedan januari 2025 vice ordförande i riksdagens försvarsutskott samt försvarspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. Matheus sitter dessutom i Försvarsberedningen och har innan sin roll i försvarsutskottet varit ledamot i riksdagens konstitutionsutskott från hans riksdagsinträde 2018 till 2025.

Han har även ett politiskt engagemang på kommunal nivå som ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden där han bland annat arbetar med frågor inom civilberedskap. Innan sin politiska karriär har Matheus arbetat nära försvarsindustrin samt som egenföretagare inom fastighetsbranschen.