Inför riksdagsvalet 2026 har vi ställt samma frågor till alla riksdagspartier. Alla publicerade intervjuer finns här.
1. Vad inom totalförsvaret ser ni som viktigast att utveckla under kommande
mandatperiod?
Det viktigaste att utveckla och därmed stärka är den operativa förmågan. Sveriges motståndskraft måste finnas i både det militära och civila försvaret. Vi ser att samtidigt som vi fortsätter att stärka den militära sidan så ska större fokus läggas vid det civila försvaret så att det är redo att bära sina grundläggande funktioner och samtidigt ha förmåga att bistå det militära försvaret. Ukraina visar oss vad vi måste göra och det handlar bland annat om stärkta beredskapslager, krisledning och försörjningsberedskap. I försvarsbeslutet 2024 konstaterades att uppbyggnaden av försvaret utgår från en lägre nivå än tidigare bedömt. Mot bakgrund av detta vill vi fortsätta prioritera investeringar som stärker krigsförbandens förmågautveckling och operativa förmåga.
2. Hur mycket vill ni satsa på det civila försvaret under kommande mandatperiod? Vad ska pengarna användas till och hur ska satsningen finansieras?
Vi öronmärker upp till 50 miljarder kronor av de lånefinansierade satsningarna för civilt försvar. Pengarna ska gå till beredskapslager, försörjningssäkerhet inom drivmedel och läkemedel, stärkt krisledning och cyberskydd av samhällsviktiga funktioner. Att det är lånefinansierat beror på att vi ser detta som en extraordinär säkerhetsinvestering, inte en löpande utgift som konkurrerar med välfärden.
3. EU-kommissionen har stämt Sverige för att CER-direktivet inte implementerats i tid, den skulle varit implementerat oktober 2025. Hur ser ni på det och vilka åtgärder vill ni se?
Att Sverige dras inför EU-domstolen för sen implementering är inte tillfredsställande, men visar hur komplext arbetet är efter decennier av nedmontering. Regeringen har lagt fram proposition 2025/26:303 om ny lag för motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare, tänkt att träda i kraft 1 januari 2027 och den måste drivas igenom riksdagen utan dröjsmål. Det viktiga är att lagstiftningen blir robust och faktiskt stärker skyddet av samhällsviktig verksamhet som energi, vatten och transporter.
4. Vid störningar i logistikkedjor och försörjningen av exempelvis livsmedel, läkemedel och drivmedel – vilket ansvar bör staten respektive kommuner och regioner ha?
Staten måste ha det övergripande och slutliga ansvaret för nationell försörjningsberedskap av läkemedel, skyddsutrustning och drivmedel, medan regioner och kommuner sköter den operativa hanteringen lokalt. I dag är ansvaret alltför otydligt, särskilt kring läkemedel där ingen riktigt äger helheten. Vi vill se ett sammanhållet system med statligt ansvar för beredskapslagring, avtal med näringslivet om omställningsförmåga, och tydliga mandat och resurser till kommuner och regioner.
5. Sjukvården är i många regioner hårt belastad redan i vardagen. Hur vill ni stärka Sveriges sjukvårdsförmåga vid kris och krig?
Svensk sjukvård håller hög kvalitet men vardagsbelastningen är redan hög i många regioner. Beredskapen måste byggas upp så den håller under verkligt tryck, statlig lagerhållning av läkemedel och skyddsutrustning, regionalt ansvar att omfördela läkemedel, och mindre administrativ börda så mer resurser finns tillgängliga när det gäller. Att korta vårdköerna i fredstid är i grunden också en krisberedskapsåtgärd. Sedan Sverige blev Nato-medlem pågår ett omfattande arbete tillsammans med allierade vad gäller både planering och hur det operativa arbetet ska se ut i händelse av krig. Detta är ett prioriterat område inom Natosamarbetet.
6. Vilka konkreta resultat inom totalförsvaret vill ni att väljarna ska kunna se när nästa mandatperiod är slut?
De som jobbar i eller nära försvarsindustrin, inte minst här i Härnösand och längs Norrlandskusten, vill se leveranser i stället för löften: att aviserade order blir verkliga kontrakt, att materielförsörjningen håller den takt som krävs, och att branschen får långsiktiga spelregler för investeringar och anställningar. Innovatörer, företag- och startups som vill ta steget in på den försvarsindustriella marknaden ska också kunna etablera sig snabbare och utan svårnavigerade regler och byråkrati. I dag kan en tillståndsprocess överstiga ett år i handläggningstid, vilket innebär att nya startups riskerar att förlora momentum, och finansiering. Man vill också se enklare exportregler och att kompetensförsörjningen faktiskt löses i praktiken. Och man ska se att civilförsvaret hänger ihop med detta, en stark försvarsindustri behöver fungerande el, robusta transporter och cybersäkerhet som håller under tryck.
7. Om ni bara fick genomföra en reform inom totalförsvaret under nästa
mandatperiod – vilken skulle det vara och varför?
Ett sammanhållet system för statlig beredskapslagring och försörjningssäkerhet är en grundförutsättning för ett starkt totalförsvar. Försvarsindustrin är beroende av att kritiska insatsvaror, komponenter, energi och transporter fungerar även under höjd beredskap och kris. Staten måste därför ta ett tydligt ansvar för att säkerställa att nödvändiga resurser finns tillgängliga när de behövs. Det är avgörande för att Sverige ska kunna bygga upp försvarsförmågan och säkerställa leveranser även i ett allvarligt säkerhetsläge.
Om Jörgen Berglund
Jörgen Berglund (M) är riksdagsledamot för Västernorrlands län, förste vice gruppordförande för Moderaterna i riksdagen och ledamot i försvarsutskottet. Med en bakgrund som yrkesofficer är han särskilt engagerad i frågor som rör Sveriges försvar, totalförsvar och säkerhetspolitik.
