Peter Hultqvist (S): ”Det civila försvaret måste byggas för att klara krigets krav”

1. Vad inom totalförsvaret ser ni som viktigast att utveckla under kommande mandatperiod?

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det militära och civila försvaret ska sammantaget ha en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det avhåller andra från att försöka angripa, kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att gällande försvarsbeslut genomförs, att vi bygger en effektiv försvarsmakt och avsevärt ökar den operativa effekten. Detta måste ske samtidigt som vi ska integrera svensk försvarsmakt i Nato och leva upp till de krav som kommer med detta. Vi måste också stärka det civila försvaret och göra hela samhället mindre sårbart, för det krävs stärkt samverkan mellan stat, kommuner och näringsliv. Staten och försvarsindustrins samarbete måste kraftigt utvecklas i syfte att öka produktionskapacitet

2. Hur mycket vill ni satsa på det civila försvaret under kommande mandatperiod? Vad ska pengarna användas till och hur ska satsningen finansieras?

Det civila försvaret måste byggas för att klara krigets krav, det är något som inte minst kriget i Ukraina gjort tydligt. Det handlar om att bygga ut och skydda kritisk infrastruktur som vägar, järnvägar, sjukvård samt el- och livsmedelsförsörjning. Det handlar också om att göra befolkningen beredd och stärka försvarsviljan. Kommuner, näringsliv och staten, liksom civilsamhällets organisationer måste stärka sitt samarbete kring civilförsvarsfrågor. Särskilt omfattande arbete måste genomföras för att inlämna näringslivet i totalförsvaret.
En särskilt viktig del är sjukvården som spelar stor roll både vid krigssituationer och andra typer av kriser. Därför måste arbetet med beredskap att kunna ta emot ett stort antal skadade intensifieras, och beredskapen måste finns på strategiskt viktiga platser i landet så som Gotland och Norrland.
Vidare måste försörjningsberedskapen av sådant som dricksvatten, sjukvårdsutrustning, läkemedel, livsmedel och viktiga insatsvaror. Vi har bland annat föreslagit att Apoteket AB ska driva 300 så kallade riksapotek, som ska säkerställa en robust läkemedelsförsörjning även under fredstida kriser och krig. Vi vill också att Trafikverket ges i uppdrag att planera för nationell försörjning och prioritering av transporter. I detta ingår även att, tillsammans med de civilområdes ansvariga länsstyrelserna, utveckla regionala transportplaner som säkerställer effektiv logistik och mobilitet även under kris- och beredskapssituationer.
VI vill satsa på det civila försvaret i enlighet med Försvarsberedningens förslag men utesluter inte att mer kan behöva göras.

3. EU-kommissionen har stämt Sverige för att CER-direktivet inte implementerats i tid, den skulle varit implementerat oktober 2025. Hur ser ni på det och vilka åtgärder vill ni se?

Det är beklagligt att regeringen dragit ut på detta men vi välkomnar att det nu finns en proposition på plats.

4. Vid störningar i logistikkedjor och försörjningen av exempelvis livsmedel, läkemedel och drivmedel – vilket ansvar bör staten respektive kommuner och regioner ha?

Sverige behöver bygga upp en försörjningsberedskap för totalförsvarets behov vid höjd beredskap och ytterst i krig. Varor och tjänster som är nödvändiga för befolkningens överlevnad samt för att samhället ska kunna fungera på en grundläggande nivå behöver prioriteras. Myndigheten för civilt försvar har idag regeringens uppdrag att bedriva och stödja andra i frågor kring beredskapslagring. Ett ändamålsenligt tillvägagångssätt vore att ge MSB i uppdrag att, tillsammans med framförallt Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Energimyndigheten och eventuellt ytterligare berörda myndigheter, inleda etableringen av beredskapslagring för ett antal prioriterade områden. Arbetet måste också ske i samverkan med kommuner och regioner som också har en central roll i arbetet med delar av den civila beredskapen.

5. Sjukvården är i många regioner hårt belastad redan i vardagen. Hur vill ni stärka Sveriges sjukvårdsförmåga vid kris och krig?

Inom det civila försvaret spelar sjukvården en helt central roll, där sjukvården överlag behöver förbereda sig för scenarion med stort antal skadade. Det här arbetet innebär sjukhus som kan öka antalet vårdplatser och hantera trauman och krigsskador. Sjukhuset behöver fastställa en krigsplacerad organisation och utöver detta behöver lokalerna vara anpassade i skydd. Vi behöver skapa flexibel planering som ger möjlighet att snabbt upprätta beredskapssjukhus på ett flexibelt sätt.
För att stärka sjukvården över lag behöver vi satsa mer på välfärden. Därför har vi bland annat föreslagit att de generella statsbidragen till regionerna ska höjas med inflationen varje år. Det skulle ge regionerna stärkt ekonomi och bättre planeringsförutsättningar.

6. Vilka konkreta resultat inom totalförsvaret vill ni att väljarna ska kunna se när nästa mandatperiod är slut?

Att stärka försvaret tar tid, men redan vid nästa mandatperiods slut bör totalförsvaret vara starkare än idag och väljarna ska kunna se hur förstärkningen fortsätter.

7. Om ni bara fick genomföra en reform inom totalförsvaret under nästa mandatperiod – vilken skulle det vara och varför?

Totalförsvaret är just ett totalförsvar och att välja ut en del låter sig inte göras så lätt. Om jag ändå ska peka på något ser jag värnplikten som en hörnsten i det svenska totalförsvaret och målsättningen är att på sikt utbilda 20 000 värnpliktiga per år, men att minst 12 000 ska påbörja utbildning genom värnplikt senast 2030. Syftet är upprättande utav två nya armébrigader efter 2030.

Om Peter Hultqvist (S)

Peter Hultqvist, född 1958, var Sveriges försvarsminister 2014–2022 och är en av de mest erfarna svenska försvarspolitikerna. Han har varit riksdagsledamot sedan 2006 och var ordförande i försvarsutskottet både före sin tid som minister och åter från 2022. Han är i dag Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson och ordförande i riksdagens försvarsutskott.