En ny rapport från Danske Bank slår fast att Europa behöver bygga upp en mer oberoende och långsiktigt hållbar försvarsförmåga, enligt banken. I analysen beskrivs ett fortsatt beroende av USA som en både säkerhetspolitisk och ekonomisk svaghet.
Rapportens fjärde del i serien Call to Arms fokuserar på den nordiska försvarsindustrin och hur Europa kan minska sitt beroende av amerikanska resurser. Enligt Danske Bank har både kriget i Iran och en omfördelning av USA:s säkerhetspolitiska fokus bidragit till att europeiska beslutsfattare ser behovet tydligare.
Stort beroende av USA
Europas beroende av USA är särskilt stort inom luftförsvar, missiler, stridsflygplan och avancerad programvara, framgår det av rapporten. Därtill är EU beroende av amerikanska trupper i Europa, USA:s kärnvapenparaply samt omfattande spanings- och underrättelseförmåga.
Att ersätta de amerikanska förmågorna bedöms bli mycket kostsamt. Rapporten uppskattar att bara den direkta kostnaden för nya vapensystem och plattformar kan motsvara 50 till 70 procent av EU:s samlade årliga försvarsbudget.
– Europa står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi att förlita oss på amerikansk försvarsförmåga, eller så tar vi steg mot att själva kunna hantera ett allvarligt säkerhetshot, säger Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank och medförfattare till rapporten.
Ukraina ses som billigaste försvaret
Danske Bank bedömer samtidigt att ett starkare stöd till Ukraina kan vara det mest kostnadseffektiva sättet att stärka Europas säkerhet. Enligt rapporten är stödet hittills ofta varit utan en tydlig långsiktig strategi.
Scenarioanalysen i rapporten visar att kostnaden för mer vapen och resurser till Ukraina är hög, men ändå omkring hälften så stor som de potentiella kostnader Europa kan drabbas av vid en rysk seger.
– Ökat och mer strategiskt stöd till Ukraina är sannolikt vårt billigaste försvar. Det minskar risken för en eskalerande konflikt och de långt större ekonomiska och mänskliga kostnader som ett svagare Ukraina skulle innebära för Europa, säger Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank.
Rapporten lyfter också att Natos mål om 5 procent av bruttonationalprodukten till försvar senast 2035 kan tvinga fram nya statsskulder, högre räntor och svåra beslut om välfärd eller skatter. Samtidigt bedöms försvarssatsningar kunna stärka konkurrenskraften, driva innovation och bidra till tillväxt.
– Allt talar för att vi står inför en permanent ökning av försvarsutgifterna. Det gör det nödvändigt att inleda en öppen politisk diskussion om hur satsningen ska finansieras på ett hållbart sätt, utan att undergräva social sammanhållning och långsiktig ekonomisk stabilitet, avslutar Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank.
