Återhämtningen hos svårt sjuka patienter med covid-19 avtog tydligt efter det första året efter sjukdomen, både fysiskt och psykiskt, enligt en ny treårsuppföljning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Forskningen omfattar 498 intensivvårdade covid-19-patienter i Skåne under pandemins första år, mellan maj 2020 och maj 2021, varav 303 överlevde den akuta fasen och följts upp under tre års tid.
– Vi ser att många fortfarande lever med betydande hälsoproblem tre år efter intensivvården. En stor andel återfår inte den funktionsnivå de hade före sjukdomen, säger Ingrid Didriksson, överläkare på Skånes universitetssjukhus och doktor vid Lunds universitet, som nyligen disputerat om de långsiktiga hälsoeffekterna hos kritiskt sjuka covidpatienter.
Återhämtning stannar av – långvariga andningsbesvär och trötthet
Studien visar att den fysiska återhämtningen förbättrades under det första året efter intensivvården. Andelen patienter med god funktionell återhämtning ökade då från 35 procent till 64 procent. Därefter planade förbättringen ut, och tre år efter intensivvården rapporterade 64 procent av patienterna fortsatt andningsbesvär. Dessutom upplevde 41 procent uttalad utmattning, så kallad fatigue.
– En tänkbar förklaring är att delar av immunförsvaret kan vara aktiverade under lång tid efter den akuta infektionen. Det skulle kunna bidra till långvariga symtom, men vi vet ännu inte säkert, säger Ingrid Didriksson.
Hon betonar i pressmeddelandet att detta är teorier som behöver studeras vidare.
Psykisk hälsa försämras över tid
Den psykiska hälsan följde ett annat förlopp än den fysiska. Tre månader efter utskrivning mådde många bättre än förväntat, något forskarna kopplar till lättnaden över att ha överlevt den akuta sjukdomen. Mellan ett och tre år efter intensivvård sågs dock en tydlig försämring, med en ökande andel patienter som uppgav symtom på ångest och depression.
– De som mådde sämst i vårt underlag var personer mellan 50 och 60 år. Många i denna ålder förväntas kunna återgå till arbete och vardag, men de fysiska begränsningarna gör det svårt. Det kan vara en faktor som påverkar det psykiska måendet, säger Ingrid Didriksson.
Belastad intensivvård och behov av längre uppföljning
I materialet var patienter med övervikt eller fetma överrepresenterade bland dem som behövde intensivvård, i linje med nationella och internationella data. Trots detta hade dessa patienter inte sämre överlevnad i den akuta fasen jämfört med andra grupper.
– Det är viktigt att framhålla att även om övervikt ökade risken att behöva intensivvård, så såg vi inte en ökad dödlighet bland dessa patienter när de väl var på iva, säger Ingrid Didriksson.
Studien visar också att dödligheten var högst under den period då pandemin skapade störst belastning på intensivvården, även efter justering för hur svårt sjuka patienterna var. Enligt Ingrid Didriksson visar det på betydelsen av att hälso- och sjukvården kan skala upp kapaciteten vid framtida kriser.
– Vi har inte råd att vara oförberedda. Det kommer nya pandemier eller andra sjukvårdskriser, och då måste vi ha en robust struktur för att snabbt kunna öka kapaciteten.
I dag består den rutinmässiga uppföljningen efter intensivvård vanligen av ett besök tre till sex månader efter utskrivning. Längre uppföljningar förekommer men är inte standard.
– Våra data visar att effekterna av svår covid ofta kvarstår i flera år. Det talar för behovet av mer långvariga och multidisciplinära uppföljningsinsatser, säger Ingrid Didriksson.
Biomarkörer och skörhet påverkar utfall
I avhandlingen ”Biomarkers and outcomes in critically Ill COVID-19 patients”, som Ingrid Didriksson disputerade på i november 2025, har forskarna analyserat sparade blodprover från provsamlingen SWECRIT för att förstå de långsiktiga effekterna av svår covid-19. Fokus har bland annat legat på biomarkören kalprotektin, som är kopplad till det medfödda immunförsvaret.
Hos patienterna i studien var nivåerna av kalprotektin förhöjda under den akuta sjukdomen och ökade dessutom under den första veckan. Detta kan enligt forskarna tala för en utdragen inflammatorisk respons, vilket i sin tur kan vara relevant för förståelsen av postcovid-symtom. Samtidigt framhålls att det behövs mer forskning för att dra säkra slutsatser.
En av delstudierna undersökte också betydelsen av klinisk skörhet, det vill säga ökad sårbarhet för fysiska påfrestningar. Resultaten visar att patienter med skörhet hade både högre dödlighet och sämre återhämtning än andra patienter. Fynden pekar enligt forskarna på vikten av att tidigt identifiera skörhet för att kunna ge riktade stödinsatser och förbättra möjligheterna till återhämtning.
