Ett hundratal svenska och ukrainska företrädare för hälso- och sjukvårdssektorn samlades vid den andra konferensen om svenskt stöd till återuppbyggnaden och utvecklingen av hälso- och sjukvården i Ukraina, enligt Socialdepartementet och Stiftelsen Swecare. Konferensen fokuserade på prioriterade områden inom partnerskapet, de resultat som uppnåtts under de två gångna åren och inriktningen för det fortsatta samarbetet.
Mötet markerade att det nu gått två år sedan Sverige och Ukraina formaliserade sitt samarbete inom hälso- och sjukvård genom ett samförståndsavtal. Syftet är att både stärka den ukrainska vårdens förmåga i krigstid och lägga grunden för ett mer robust, reformerat system på längre sikt.
Ministrar betonade långsiktigt stöd
Konferensen inleddes av socialminister Jakob Forssmed och Ukrainas hälsominister Viktor Liashko, där Liashko deltog via länk på grund av de intensifierade attackerna mot ukrainska sjukvårdsinrättningar. Ministrarna lyfte gemensamma prioriteringar kring återuppbyggnad, reformarbete, antibiotikaresistens och cancervård.
Sveriges stöd till Ukraina beskrevs som brett och långsiktigt, med insatser från stat, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Enligt konferensens talare ses det som ett partnerskap som både stärker den ukrainska hälso- och sjukvården och bidrar till utveckling även i det svenska vårdsystemet.
Under konferensen deltog representanter för svenska myndigheter samt det ukrainska hälsoministeriet, sjukhus, civilsamhällesorganisationer och näringsliv. Dessa framhöll hur samarbetet har mött akuta behov under kriget, samtidigt som det bidrar till en långsiktig omställning av Ukrainas sjukvårdssystem och stöder landets närmande till Europeiska unionen.
– I want to thank you for Sweden’s assistance to Ukraine, this includes humanitarian aid, Medical partnerships, specialist training, Medical evacuations, support for Healthcare facilities and willingness to share best Healthcare practices, säger Viktor Liashko, hälsominister i Ukraina.
Från akuta insatser till systemreformer
Ett genomgående tema under dagen var skiftet från enbart akuta stödfunktioner till mer systemövergripande och hållbara reformer. Svenska myndigheter redovisade pågående samarbeten kring styrning av hälso- och sjukvårdssystemet, regulatoriska reformer i linje med europeiska unionens standarder samt folkhälsoarbete med fokus på antibiotikaresistens och infektionsprevention.
Särskild uppmärksamhet ägnades åt cancervård. Konferensen lyfte ett samarbetsprojekt lett av Stiftelsen Swecare där över 500 ukrainska specialister inom strålterapi har utbildats på mindre än ett år. Projektet genomförs i samverkan mellan offentliga aktörer, Södersjukhuset i Stockholm, Akademiska sjukhuset i Uppsala, akademin, civilsamhället och industrin.
Paneldiskussioner belyste medicinska partnerskap mellan svenska och ukrainska sjukhus och organisationer. Deltagarna beskrev uppnådda resultat, kvarstående utmaningar och planerade nästa steg inom bland annat cancervård, rehabilitering och utveckling av gemensamma arbetssätt.
Erfarenheter från krigstid formar beredskap
Ukrainska hälso- och sjukvårdsledare delade erfarenheter av att upprätthålla civil vård under pågående krig, medan svenska kliniker reflekterade över lärdomar för beredskap och motståndskraft i det egna systemet. Under konferensen undertecknades också nya samförståndsavtal som formaliserar fördjupade partnerskap inom flera områden.
I tematiska arbetsgrupper fördjupades samarbetet kring systemstyrning och europeisk union-integration, folkhälsa, cancervård och rehabilitering. Arbetet beskrevs som en plattform för långsiktigt partnerskap, där erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt ska bidra till stärkt vårdförmåga i Ukraina över tid.
– Sveriges stöd till Ukraina handlar om mer än solidaritet. Det handlar om att bygga långsiktiga system och partnerskap som förbättrar hälsoutfall under många år framöver, säger Maria Helling, vd för Stiftelsen Swecare.
Enligt Stiftelsen Swecare bekräftade konferensen Sveriges roll som strategisk partner i återuppbyggnaden av Ukrainas hälso- och sjukvård genom att kombinera politiskt engagemang, offentlig expertis och privat innovation i ett gemensamt arbete för en hållbar hälso- och sjukvård.
