Luftföroreningar fortsätter att orsaka sjukdomar och förtida dödsfall i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Myndigheten har nu lämnat sin slutredovisning till regeringen om hur det nya luftkvalitetsdirektivet från Europeiska unionen bör genomföras, med tydligare och skärpta krav som syftar till renare luft och bättre hälsa.
– Att arbeta för renare luft är ett effektivt sätt att förbättra folkhälsan. Varje minskning av luftföroreningar innebär färre sjukdagar, lägre samhällskostnader och ett friskare liv för människor, säger Maria Ullerstam, chef för luftenheten på Naturvårdsverket.
Grova partiklar och trafik fortsätter att vara huvudproblem
På flera platser i landet är det fortfarande svårt att klara de gränser som satts för att luften inte ska skada hälsan. Naturvårdsverket lyfter fram att grova partiklar är det största kvarstående problemet i Sverige. Trafiken pekas ut som den främsta källan, bland annat genom slitage från vägar, däck och bromsar.
Det nya luftkvalitetsdirektivet från Europeiska unionen antogs 2024 och ingår i arbetet mot noll föroreningar till år 2050. Direktivet ska enligt Naturvårdsverket leda till skärpta och mer enhetliga regler i medlemsländerna, med fokus på att minska hälsopåverkan från luftföroreningar.
Skärpta normer, sanktioner och nationell modellering
I förslaget till regeringen föreslår Naturvårdsverket att Sveriges miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid skärps till år 2030, så att de anpassas till de nya strängare nivåerna i Europeiska unionens regelverk. Kommunerna, som har det lokala ansvaret för luftkvaliteten, väntas därmed få tuffare krav att leva upp till.
Myndigheten vill också se en mer noggrann kontroll av luftkvaliteten. Kommuner som inte upprättar eller omprövar åtgärdsprogram i tid ska kunna bli föremål för sanktioner. Modellberäkningar föreslås få en större roll i uppföljningen, som ett komplement till mätningar.
För att underlätta arbetet lokalt föreslår Naturvårdsverket en årlig nationell modellberäkning som visar luftkvaliteten ända ner på gatunivå. Det ska göra det lättare för kommunerna att se var problemen är som störst och vilka åtgärder som är mest effektiva.
Naturvårdsverket bedömer att Sverige inte bör utnyttja de undantag som finns i direktivet. Enligt myndigheten riskerar undantagen att försvaga skyddet för människors hälsa och skulle samtidigt kräva omfattande underlag. Risken bedöms som stor att kraven ändå inte uppfylls, vilket skulle innebära mer administration för kommuner och myndigheter utan motsvarande samhällsnytta.
Höga kostnader för hälsa, skog och grödor
Enligt Naturvårdsverket orsakar luftföroreningar varje år hundratusentals förtida dödsfall i Europa och leder till sjukdomar som astma, hjärt- och lungsjukdomar och lungcancer. Världshälsoorganisationen uppskattar att luftföroreningar globalt bidrar till omkring 4 miljoner förtida dödsfall varje år.
I Sverige bedöms luftföroreningar bidra till flera tusen förtida dödsfall årligen. Barn lyfts fram som en särskilt utsatt grupp, med risk för förvärrad astma, nedsatt lungfunktion och luftvägsinfektioner. Luftföroreningar orsakar dessutom skador på grödor och skog i Sverige motsvarande minst 1 miljard kronor per år.
Ekonomiskt innebär luftföroreningar stora kostnader för samhället. På europeisk nivå handlar det om hundratals miljarder euro årligen, genom ökade vårdkostnader och produktionsbortfall. Naturvårdsverket beskriver därför renare luft som en vinst både för människors hälsa och för samhällsekonomin.
Regeringen har tidigare skickat ut en delredovisning av uppdraget på remiss. Även slutredovisningen kommer att remitteras. Naturvårdsverket fortsätter under tiden arbetet med att revidera bestämmelserna om hur kommunerna ska genomföra mätningar och modellberäkningar. Alla krav i luftkvalitetsdirektivet ska vara genomförda senast den 11 december 2026.
