Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio får nya sändningstillstånd och villkor för sitt public service-uppdrag under perioden 2026–2033, uppger Regeringskansliet. Besluten följer på riksdagens ställningstagande den 22 oktober till regeringens proposition En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033, och lagen trädde i kraft den 2 december.
Villkoren innebär att en stor del av public service-uppdraget blir teknikneutralt. Programverksamheten hos Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio ska omfattas av samma villkor oavsett hur innehållet når allmänheten.
– Nu har vi beslutat om de närmare villkoren för public service de kommande åtta åren. Stödet för ett oberoende och opartiskt public service står starkt från regeringens sida. De nya villkoren värnar om public service-företagens integritet och uppdrar åt företagen att fokusera än mer på sin kärnverksamhet. Besluten skapar förutsättningar för kontinuitet och tydlighet för public service, säger kulturminister Parisa Liljestrand.
Flexiblare krav i marknätet
De nuvarande kraven på sändningarnas omfattning i marknätet blir mer flexibla. För Sveriges Radio och Sveriges Television innebär besluten ett krav på att sända 2–4 kanaler i marknätet. Det ställs inte längre krav på minsta sändningstid för de ytterligare programtjänster som Sveriges Television sänder, utöver SVT1 och SVT2.
Syftet med förändringarna är att ge företagen större möjligheter att anpassa distributionen efter publikens användning av olika plattformar, samtidigt som grundläggande tillgänglighet via marknätet ska säkerställas.
Fokus på kärnverksamhet och stärkt granskning
De ändrade villkoren innebär ett tydligare fokus på att public service-företagens huvudsakliga uppdrag är att producera, sända eller tillhandahålla program med ljud eller rörlig bild. Huvuddelen av företagens resurser och kapacitet ska användas till denna kärnverksamhet.
Det införs ett nytt generellt krav att hela befolkningen ska ha möjlighet att ta del av ett mångsidigt programutbud, oavsett hur programmen sänds eller tillhandahålls. Samtidigt förtydligas att hänsyn ska tas till kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar, i syfte att värna mångfalden på mediemarknaden.
Som en del av detta införs ett nytt redovisningsvillkor: public service-företagen ska årligen redovisa hur de använder text i sin nyhetsverksamhet. Ett teknikneutralt uppdrag ger också utökade möjligheter att granska allt innehåll från public service, oavsett distributionsform.
Långsiktiga ekonomiska ramar och förstärkt beredskapsuppdrag
I propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 anges de övergripande ramarna för verksamheten och medelstilldelningen under perioden. Propositionen bygger på förslag från den parlamentariska public service-kommittén som lämnades till regeringen 2024.
Medelstilldelningen till public service räknas upp med 3 procent år 2026, med 2 procent per år 2027–2030 och med 1 procent per år 2031–2033. Enligt regeringen ska detta ge företagen långsiktiga, tydliga och stabila ekonomiska förutsättningar att genomföra sina uppdrag och planera förändringar med god framförhållning.
Propositionen innebär också förtydliganden av public service-företagens beredskapsuppdrag. Det gäller bland annat hanteringen av Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och andra meddelanden av vikt för allmänheten, vilket kopplar public service till informationsförsörjning vid kriser och höjd beredskap.
