Korruptionen i Sverige blir mer professionell och systematisk, samtidigt som den anmälda korruptionen ligger kvar på en relativt låg nivå, enligt en ny årsrapport från polisens nationella antikorruptions- och immaterialrättsgrupp.
Under perioden 1 november 2024 till 1 november 2025 inkom 99 ärenden om korruptionsbrott till gruppen. Fördelningen mellan branscher följer tidigare års mönster och bekräftar redan kända riskmiljöer. Omkring 40 procent av alla ärenden rör offentlig upphandling eller myndighetsutövning, uppger Polismyndigheten.
– Det som är särskilt oroväckande är att vi ser ett allt mer industriellt och professionellt användande av korruption i samhället, säger Natali Engstam Phalén, brottsförebyggande specialist vid nationella antikorruptions- och immaterialrättsgruppen. Vi ser att den organiserade brottsligheten använder korruption som ett strategiskt verktyg för att ta sig in i nyckelfunktioner och samhällskritiska verksamheter, men att den anmälda korruptionen inte helt fångar upp detta.
Stort mörkertal i kommuner och regioner
Enligt rapporten finns betydande risker inom kommunal och regional verksamhet, där det saknas obligatorisk skyldighet att polisanmäla misstankar om korruption. Detta skiljer sig från statliga myndigheter, som har sådan anmälningsplikt.
Verksamheter som avfallshantering, tillsyn och vård lyfts fram som särskilt korruptionskänsliga. Rapporten beskriver hur illegal avfallshantering kan möjliggöras genom otillåten påverkan på kommunala tjänstemän och hur korruption kan öppna för olika former av välfärdsbrott, bland annat kopplat till läkares intygsgivande och bisysslor.
– Marknaden för avfallshantering är dessutom väldigt lukrativ och genererar årligen miljardbelopp till den kriminella ekonomin och göder den organiserade brottsligheten, säger Natali Engstam Phalén och fastslår:
– Det är inte rimligt att kommuner och regioner inte polisanmäler alla korruptionsmisstankar. Skadeverkningarna av korruption är desamma oavsett om det sker i kommuner, regioner eller staten. Det handlar i slutändan om allmänhetens förtroende och tillit för offentlig verksamhet och hur skattepengar används.
Korruptionsmäklare, kryptovalutor och säkerhetskritiska branscher
Polisens nationella antikorruptionsgrupp ser också nya mönster och metoder. Ett växande intresse från organiserad brottslighet för kryptomarknaden lyfts fram, där mutor i form av kryptovaluta bedöms vara en underskattad risk. Detta anses kräva både bättre kunskap och uppdaterade riskanalyser hos berörda aktörer.
Samtidigt växer fenomenet ”crime-as-a-service”, med en ökad riskbild för professionella korruptionsmäklare som köper, säljer eller förmedlar otillåten påverkan. Den typen av aktörer kan fungera som mellanled mellan kriminella nätverk och personer med tillgång till beslutsfunktioner eller känsliga system.
Konsekvenserna av korruption bedöms som särskilt allvarliga när de slår mot kritiska samhällsfunktioner. Rapporten lyfter bland annat säkerhetsbranschen, där även mindre mutor kan skapa ingångar till skyddsvärda miljöer och system.
– För att stärka skyddet av våra gemensamma samhällsfunktioner behöver korruption förstås ses som en bred och tvärgående risk, inte enbart som en enskild brottstyp. När oegentligheter tillåts få fäste i välfärdssystemen eller i säkerhetskritiska branscher riskerar konsekvenserna att bli långtgående – både för kvaliteten i verksamheterna och för människors trygghet, säger Natali Engstam Phalén.
Den 9 december uppmärksammas internationella antikorruptionsdagen. I anslutning till detta presenterar Polismyndighetens nationella antikorruptions- och immaterialrättsgrupp sin lägesbild för att sprida kunskap om utvecklingen av korruption i Sverige.
