Det stora parasitutbrottet i Östersunds dricksvatten 2010 fortsätter att påverka både hälsa och ekonomi, enligt en ny avhandling vid Umeå universitet. Personer som insjuknade har fortfarande, mer än ett decennium senare, betydligt fler mag- och ledsymtom än de som inte drabbades, och utbrottet beräknas ha kostat samhället cirka 1,7 miljarder kronor enbart i ökat uttag av sjukpenning.
Utbrottet orsakades av parasiten Cryptosporidium hominis, en vanlig orsak till diarré och buksmärtor globalt men som tidigare varit relativt ovanlig i Sverige. I Östersund insjuknade omkring 27 000 personer när dricksvattnet förorenades. Enligt Umeå universitet visar den nya avhandlingen att konsekvenserna blev långvariga för en stor grupp invånare.
– Resultaten ökar kunskapen om långsiktiga effekter och hur viktigt det är att motverka framtida utbrott, inte minst med tanke på att risken för parasiter sannolikt ökar i takt med att klimatet blir varmare, säger Marije Boks, doktorand vid Umeå universitet och distriktsläkare vid Svegs hälsocentral i Härjedalen.
Långvariga symtom i mage och leder
I studien följdes 1 500 slumpmässigt utvalda vuxna invånare i Östersund och vårdnadshavare till 500 barn i åldern 0–5 år. De som rapporterade nytillkommen diarré under utbrottet definierades som fall, övriga som icke-fall. Uppföljningar gjordes bland annat efter fem och tio år.
Vuxna som drabbades av Cryptosporidium-infektion rapporterade vid uppföljningarna oftare symtom än de som inte insjuknade, framför allt från magen där de tre gånger så ofta hade problem. Ledsymtom var dubbelt så vanliga bland de drabbade. Personer som vid både fem- och tioårsuppföljningen uppgav buksymtom hade dessutom i genomsnitt varit sjuka längre tid under själva utbrottet, cirka nio dagar, än de som inte rapporterade sådana besvär senare.
Barn som insjuknade rapporterade något oftare symtom från leder och trötthet än barn som inte drabbades, men de sökte inte vård oftare än kontrollgruppen.
Miljardkostnad och ökad risk för tarmsjukdom
För att uppskatta de ekonomiska följderna samlades uppgifter in för perioden 2011–2019 för alla som besvarat den första enkäten. Forskarna studerade bland annat antal dagar med sjukpenning eller vård av barn, antal vårdbesök i primärvård och sjukhus samt antal vårddygn vid Östersunds sjukhus.
De som varit sjuka under utbrottet tog ut sjukpenning i högre utsträckning än icke-fallen, och det totala antalet sjukpenningdagar var närmare dubbelt så högt: 8 946 dagar per 100 fall jämfört med 4 538 dagar per 100 icke-fall. Omräknat till hela Östersunds befolkning uppskattas utbrottet ha medfört en extra kostnad på omkring 1,7 miljarder kronor enbart i form av ökat uttag av sjukpenning.
Forskarna undersökte också förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom. Bland personer som var över 40 år vid utbrottet sågs en fördubblad risk att få diagnosen Crohns sjukdom efter 2010 jämfört med före utbrottet. Diagnosen mikroskopisk kolit ställdes dessutom sex gånger oftare efter utbrottet än innan.
– Resultaten bekräftar de iakttagelser som vårdpersonal i Jämtland Härjedalen har gjort, att antalet fall med tarmsjukdomar har ökat efter parasitutbrottet. Projektet ökar kunskaperna om långtidssymtom efter parasitutbrott, något som kan bidra till bättre förståelse och bemötande i vården, säger Marije Boks.
Enligt Umeå universitet berodde utbrottet sannolikt på felkopplade privata avlopp som förorenade Storsjön och därmed dricksvattnet. Den dåvarande vattenreningen klarade inte att avskilja parasiten. Under nästan tre månader uppmanades Östersundsborna att koka sitt dricksvatten, tills vattenverket kompletterats med ultravioletta filter och parasiten försvunnit från ledningsnätet.
Avhandlingen, som försvaras den 18 december vid Östersunds sjukhus, behandlar de långsiktiga effekterna av utbrottet och lyfter därmed frågor om robusthet i vattenförsörjningen när klimatförändringar bedöms kunna öka risken för liknande smittspridning i framtiden.
