Invasiva infektioner med grupp A-streptokocker, så kallad iGAS, har under de senaste åren ökat i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten. Efter två säsonger med ovanligt hög förekomst, 2022 till 2024, har antalet fall nu återgått till nivåer som liknar dem före pandemin, men utvecklingen pekar ändå på en långsiktig uppåtgående trend.
Betahemolyserande grupp A-streptokocker är bakterier som kan orsaka både lindriga och mycket allvarliga sjukdomar. De kan ge vanliga infektioner som halsfluss och scharlakansfeber, men också invasiva sjukdomar som sepsis, där bakterierna sprids i blodet. Smittan överförs främst genom nära kontakt med en person som är infekterad.
Nya kunskapsunderlaget ska vägleda förebyggande arbete
För att stödja det fortsatta arbetet med att minska antalet allvarliga fall har Folkhälsomyndigheten tagit fram ett nytt kunskapsunderlag om iGAS. Underlaget sammanfattar aktuell forskning om sjukdomen, smittspridning och tänkbara åtgärder för att förebygga infektioner.
Myndigheten framhåller samtidigt att den vetenskapliga bevisningen är begränsad när det gäller hur effektiva olika åtgärder är för att minska antalet invasiva infektioner. Därför ges inga detaljerade rekommendationer i materialet, utan det är tänkt att fungera som ett stöd för fortsatt nationellt arbete och framtida vägledningar.
Bland de förebyggande insatser som diskuteras finns olika sätt att bryta smittvägar, till exempel genom att minska nära kontakt mellan infekterade och friska personer i känsliga miljöer. Kunskapsunderlaget lyfter även behovet av systematiskt smittskyddsarbete och uppmärksamhet på tidiga symtom på allvarlig infektion.
Brett samarbete mellan vård, myndigheter och experter
Materialet riktar sig främst till hälso- och sjukvård, smittskyddsorganisationer och andra myndigheter som arbetar med att förebygga smittsamma sjukdomar. Arbetet med kunskapsunderlaget har skett i samverkan med en extern referensgrupp med representanter från flera professioner och organisationer.
I referensgruppen ingår bland annat föreningar för klinisk mikrobiologi, infektionsläkare, barninfektionsspecialister, vårdhygien och smittskyddssjuksköterskor. Även Läkemedelsverket och nationella arbetsgrupper för antibiotikafrågor och vårdhygien har medverkat i arbetet.
Samverkan mellan dessa aktörer lyfts fram som central för att kunna förebygga invasiva GAS-infektioner på ett effektivt sätt, både genom gemensamma bedömningar av risker och genom samordnade åtgärder i vården och andra verksamheter.
– Det är viktigt att fortsätta arbetet med att förebygga iGAS eftersom vi ser en ökning över tid, säger Folkhälsomyndigheten i sin presentation av underlaget.
