Sveriges matförsörjningssystem beskrivs som sårbart när klimatförändringar, krig och ett starkt beroende av logistik påverkar tillgången till livsmedel, enligt Coompanion. Behovet av lokal resiliens lyfts fram som växande, samtidigt som landets 5,3 miljoner fritidsodlare pekas ut som en samhällsresurs som hittills nästan saknats i den nationella beredskapsplaneringen.
Inom den Vinnovafinansierade innovationsplattformen ”Mat till alla – nära och tillsammans” lanseras därför nu ett nytt nationellt nätverk för lokal matberedskap. Projektet drivs av Coompanion tillsammans med FOR Fritidsodlingens Riksorganisation, Sveriges Civilförsvarsförbund och Mikrofonden. Ambitionen är att kommuner, regioner och civilsamhälle ska samverka för att stärka robustheten i Sveriges matsystem.
Stort kommunintresse för odling i beredskapsarbetet
Den första digitala träffen genomfördes under onsdagen och samlade över 140 deltagare från 90 kommuner, uppger Coompanion. Bland deltagarna fanns bland annat beredskapssamordnare, stadsplanerare, miljöstrateger, stadsträdgårdsmästare och landsbygdsutvecklare med en gemensam inriktning på att stärka lokalsamhällets förmåga att hantera framtida kriser.
– Vi ser ett växande intresse från kommunerna att integrera odling i stadsutveckling, hållbarhetsarbete och krisberedskap. Nätverket kommer att ge dem både kunskap, kontakter och praktiska verktyg, säger Eva Johansson, projektledare på Coompanion Roslagen & Norrort.
– Fritidsodlingen är en enorm resurs som hittills varit nästan osynlig i den nationella beredskapsplaneringen. Med det här nätverket bygger vi en arena för samverkan och verktyg som gör verklig skillnad, säger Marek Rolenec, projektledare på FOR Fritidsodlingens Riksorganisation.
Fritidsodlare lyfts in i livsmedelsberedskapen
Under den första träffen presenterades ny statistik och slutsatser ur rapporten ”Så kan Sveriges 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsberedskap”. Deltagarna fick också ta del av lokala exempel från bland annat Göteborg, Trosa och Uppsala.
Bland inslagen fanns Göteborgs arbete med stadsnära odling, som beskrivs som ett långsiktigt arbete där biologisk mångfald, rekreation och lokal matproduktion kombineras. Trosa kommun presenterade modellen ”Odla vardagsmaten”, ett konkret verktyg som ska stärka hemberedskapen genom ökad egen livsmedelsproduktion.
Från Uppsala lyftes Uppsala Matråd, ett lokalt så kallat food council som samlar civilsamhälle, kommun och näringsliv kring frågor om mat, försörjning och hållbarhet. Programmet innehöll även en historisk tillbakablick på stadsodlingens roll och hur offentligt stöd till sådan verksamhet har utvecklats över tid.
Enligt Coompanion planerar nätverket ytterligare digitala träffar under 2026. Dessutom förbereds en nationell konferens i Göteborg sommaren 2026. Målet är att skapa bestående strukturer för hur fritidsodling och civilsamhälle kan bidra till lokal livsmedelsberedskap i hela landet.
