Regeringen har beslutat om en ny förordning för investeringsstödet inom Kraftlyftet, med målet att stärka leveranssäkerheten och möta en ökad elanvändning, särskilt i elområde 3 och 4, uppger Svensk Bioenergi (Svebio). Förordningen träder i kraft den 13 januari 2026 och ramarna sätts av Europeiska unionens statsstödsregler.
Svebio välkomnar att biokraftvärme uttryckligen omfattas av de åtgärder som kan få stöd. Även gasturbiner som drivs med förnybara bränslen, samt el- och värmelagring kopplad till förnybar elproduktion finns med bland de teknikslag som pekas ut.
– Det är positivt att biokraftvärmen tydligt omfattas. Kraftvärmen är planerbar, bidrar med både el och värme och kan stärka effektbalansen där behoven är som störst – inte minst i södra Sverige. Samtidigt är det avgörande att utlysningen utformas så att investeringar kan komma igång snabbt, säger Anna Törner, vd på Svensk Bioenergi (Svebio).
Fokus på södra Sverige och tydligare villkor i norr
I den nya förordningen utgår regeringen från att elområde 3 och 4 är de områden där behovet av förstärkt kapacitet är som störst. För investeringar i elområde 1 och 2 krävs i stället intyg om behov i det regionala eller lokala elnätet.
Stödet kan enligt Svebio ges till bland annat:
• Biokraftvärmeverk
• Gasturbiner som drivs med förnybara bränslen
• Lagringsanläggningar för el eller värme
• Uppgraderad produktionsförmåga i småskaliga vattenkraftverk
Regeringen har också beslutat att förlänga tidsramen för när stödberättigande åtgärder ska vara genomförda. Slutdatumet flyttas från den 1 januari 2030 till den 31 december 2031.
– Det är klokt att ge möjligheter att genomföra investeringar över en längre tidsperiod. Svebio har argumenterat för fem års förlängning men detta är ett steg i rätt riktning, menar Anna Törner.
Utbetalning under byggfas och krav på förnybar energi
En nyhet i regelverket är att stöd kan betalas ut redan under planerings- och byggfasen, inte enbart efter att åtgärderna slutförts. Regeringen har samtidigt avsatt 2 miljarder kronor, två miljarder kronor, för perioden 2026–2028. Energimyndigheten får möjlighet att bevilja stöd upp till sammanlagt 5 miljarder kronor, fem miljarder kronor, under år 2026.
Kraftlyftet omfattas av Europeiska unionens allmänna gruppundantagsförordning, GBER. Enligt regeringen innebär detta att investeringsstöd till energisektorn endast kan beviljas till åtgärder som främjar förnybar energi.
– Att stödet hanteras inom gruppundantaget ger tydliga ramar, men det är samtidigt viktigt att fortsätta arbetet med långsiktiga spelregler som stärker investeringar i planerbar kapacitet och leveranssäkerhet. Det behövs både snabba åtgärder och uthållighet i energipolitiken, säger Anna Törner.
Svebio uppger att organisationen nu kommer att följa Energimyndighetens fortsatta arbete med utlysning och kriterier, samt hur stödet i praktiken kan bidra till investeringar i biokraftvärme och andra lösningar som stärker elsystemet och samtidigt bidrar till ett robust energisystem.
