Sveriges befolkningsskydd behöver vara utformat för dagens krigföring, där civilbefolkningen ofta är ett direkt mål, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Tillsammans med länsstyrelserna har myndigheten tagit fram en övergripande nationell plan för hur befolkningen ska skyddas vid höjd beredskap och krig.
– Planen utgår från kriget som det dimensionerande hotet och visar hur skyddsåtgärder ska kombineras och prioriteras i olika delar av landet, säger Mikael Frisell, generaldirektör på MSB.
Flexibelt system av skyddsåtgärder
Den nya planen beskriver hur befolkningsskyddet ska utformas så att det kan bidra till civilbefolkningens överlevnad vid ett väpnat angrepp. Enligt MSB bygger planen på att beredskapen ska vara flexibel och kunna möta olika typer av hot, anpassad till dagens antaganden om hur krig förs.
Regeringsuppdraget från 18 juli 2024 har resulterat i en inriktning för vilka skyddsåtgärder som är lämpliga i olika riskområden och vilka åtgärder som behöver utvecklas framåt. Slutsatserna i planen visar bland annat att Försvarsmaktens operationsplanering ska vara utgångspunkt för planeringen av skyddsåtgärder.
En central utgångspunkt är att samhället ska fungera även under höjd beredskap och krig. Det innebär att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet måste ha tillgång till fysiskt skydd för att kunna upprätthålla sina funktioner.
Planen betonar också att utrymning i möjligaste mån bör undvikas, men att den kan vara en nödvändig kompletterande åtgärd i områden där skyddsrumskapaciteten inte räcker till. I sådana fall bör utrymning i första hand ske partiellt och inom den egna kommunen eller länet.
Erfarenheter från Ukraina och stärkt beredskap
MSB framhåller att erfarenheter från pågående krig i Europa är en viktig bakgrund till arbetet med planen.
– I Ukraina ser vi tydligt hur Ryssland medvetet angriper civilbefolkningen och hur stor betydelse befolkningsskyddet har för försvarsviljan och landets motståndskraft, säger Mikael Frisell, generaldirektör på MSB.
Befolkningsskyddet ska enligt planen ses och planeras som ett system av samverkande åtgärder. Det omfattar varning, skyddsrum, utrymning, inkvartering och befolkningens egen förmåga till skydd, vilket tillsammans ska minska sårbarheten vid ett väpnat angrepp.
– Om vi skulle angripas i morgon är vi nu mer förberedda. Planen gör att vi snabbt kan agera med de resurser som finns att tillgå, säger Henrik Larsson, verksamhetschef på MSB och ansvarig för arbetet.
Slutrapporten om den nationella planen lämnades till regeringen den 5 december 2025 och finns publicerad på MSB:s webbplats.
