En ny civil-militär handlingsplan för totalförsvaret inom Södra militärregionen har undertecknats av chefen för Södra militärregionen, civilområdescheferna i södra och sydöstra civilområdet samt landshövdingarna i Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Jönköpings län, uppger Länsstyrelsen Kronoberg. Överenskommelsen gäller perioden 2026 till 2030 och anger en gemensam inriktning och samordning för totalförsvarsplaneringen i regionen.
Enligt överenskommelsen är målet att det inom Södra militärregionen ska finnas ett väl fungerande, integrerat och ändamålsenligt totalförsvar år 2030. Detta beskrivs som nödvändigt för att möjliggöra snabbare och bättre hantering av kriser, ett starkare skydd av samhällets funktioner och tydligare information till invånarna.
– Vår gemensamma planering för att nå vår målbild dimensioneras av det väpnade angreppet tillsammans med vår anslutning till Nato. Vi måste kunna möta en dynamisk omvärldsutveckling där hotbilderna utvecklas efter hand, säger överste Anders Malm, chef för Södra militärregionen.
Fem prioriterade områden för ökad förmåga
För att nå målbilden 2030 pekas fem områden ut som särskilt prioriterade i den gemensamma planeringen: samverkan och ledning, lägesbild, värdlandsstöd (Host Nation Support), kommunikation samt gemensam planering, övning och träning.
Syftet är att stärka den gemensamma förmågan så att centrala samhällsfunktioner kan upprätthållas även vid försämrat säkerhetsläge eller kris. Det handlar bland annat om att säkerställa att sjukvård, polis, vattenförsörjning och transporter kan fortsätta fungera när förutsättningarna snabbt förändras.
– När vi ökar vår förmåga att anpassa vår ledning och omprioritera verksamheter tillsammans kommer funktioner som sjukvård, polis, vatten och transporter kunna fortsätta fungera även om förutsättningarna förändras. Vi kommer också kunna informera medborgarna snabbare och det kommer påverka människors trygghet, säger Gunilla Svantorp, civilområdeschef för sydöstra civilområdet och landshövding i Östergötland.
Informationspåverkan och nya krav efter Nato-inträdet
I handlingsplanen lyfts behovet av snabb, korrekt och samordnad kommunikation till allmänheten fram som en viktig del av totalförsvaret. Enligt Länsstyrelsen Kronoberg har kunskapen om totalförsvaret och de säkerhetspolitiska förutsättningarna stora variationer både mellan olika aktörer och inom allmänheten. Detta bedöms försvåra kommunikationen och öka risken för påverkansoperationer.
– Behovet av att kommunicera snabbt, korrekt och samlat till allmänhet får stor betydelse för försvarsviljan och människors trygghet. Kunskap om totalförsvaret och de säkerhetspolitiska förutsättningarna skiljer sig avsevärt mellan aktörer och inom allmänheten, vilket försvårar kommunikation och ökar risken för påverkansoperationer. Här har vi ett viktigt jobb att göra, säger Gunilla Svantorp.
Länsstyrelsen Kronoberg framhåller att Sveriges medlemskap i Nato i grunden har förändrat förutsättningarna för det svenska totalförsvaret. Svenska myndigheter och samhället i stort behöver nu vidta åtgärder och genomföra aktiviteter som skapar förutsättningar för Sveriges förmåga att bidra till Natos kärnuppgifter.
I den nya handlingsplanen lyfts tre områden där Sverige som allierad särskilt behöver tänka och agera annorlunda: försvaret av Natos yttre gräns istället för enbart svenskt territorium, förmågan att kunna verka här och nu för att agera avskräckande redan i fredstid samt Sveriges roll och uppgift som baserings- och transiteringsområde.
Handlingsplanen för 2026–2030 är en revidering och vidareutveckling av den tidigare gemensamma handlingsplanen för totalförsvaret inom Södra militärregionen som gällde perioden 2021–2025.
