Artificiell intelligens kan nu användas för att mer precist uppskatta dödstidpunkten, något som har stor betydelse för rättsmedicinska bedömningar och polisens utredningar, enligt Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket.
Metoden har utvecklats av forskare vid Linköpings universitet tillsammans med Rättsmedicinalverket, där en AI-modell tränats på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.
– Döden är ju en stark biologisk signal, säger Rasmus Magnusson, postdoktor vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet, som lett en studie publicerad i Nature Communications där artificiell intelligens används för att bestämma dödstidpunkten.
Nedbrytning i kroppen ger tidsstämpel
När kroppen dör startar en rad biologiska processer där organ och vävnader successivt bryts ned. Det leder till förändringar i små molekyler i blodet, metaboliter, som bryts ned på ett förutsägbart sätt som korrelerar med hur lång tid som gått sedan döden inträffade.
– Det ger oss möjligheten att bedöma när en individ faktiskt har avlidit, något som är väldigt viktigt för rättsmedicinska utredningar, men också för polisens arbete. De behöver till exempel lägga resurserna på rätt vittnen i rätt tidsperiod i den avlidnes liv, säger Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket.
I dag används bland annat kroppstemperatur, likstelhet och mängden kalium i ögats glaskropp för att fastställa det postmortala intervallet, tiden sedan dödsfallet. Dessa metoder blir dock osäkra efter att några dagar har passerat.
Den nya metoden använder i stället artificiell intelligens för att analysera metaboliter i blodprov som samlas in vid obduktion.
Unik databas bakom ny metod
Rättsmedicinalverket har under nästan tio år samlat in blodprover från över 45 000 obduktioner, en databas som enligt myndigheten saknar motsvarighet i världen. Blodproverna används i första hand för att identifiera kemiska substanser som droger, läkemedel eller gifter, men innehåller även information om kroppens egna metaboliter.
Av dessa 45 000 prover har 4 876 med känt postmortalt intervall använts för att träna AI-modellen.
– Det är en guldgruva med data som finns hos Rättsmedicinalverket. Men vi kunde också visa att det inte behövs den stora mängd data som man kanske tidigare trodde. Det räcker med några hundra individer för att göra motsvarande modeller, vilket gör vår metod användbar även i laboratorier världen över som inte har tillgång till lika mycket data, säger Rasmus Magnusson.
Forskarna visade att modellen kunde förutse tiden från dödens inträffande till obduktionen med en precision på ungefär en dag, även för personer som varit avlidna i upp till 13 dagar. Det innebär en tydlig förbättring jämfört med dagens etablerade metoder.
– Vi visste att många yttre faktorer påverkar kroppens nedbrytning och var förvånade att signalen från kroppens metaboliter var så pass stark när det gäller att förutsäga postmortalt intervall. Det dataset vi har idag ger information om vilken dag dödsfallet skedde, men vi vet inte när på dygnet de dog, säger Elin Nyman, docent inom systembiologi vid Institutionen för medicinsk teknik.
Nästa steg: mer detaljerad tidsangivelse
Forskargruppen arbetar nu vidare med att ta fram dataset med mer exakt information om dödstidpunkten. Målet är att träna modeller som både ger säkrare uppskattningar av det postmortala intervallet och på sikt kan bedöma vilken del av dygnet ett dödsfall inträffat.
– Rättsmedicinska bedömningar innebär ofta ett pusselliknande detektivarbete. Det här nya verktyget ger oss bättre möjligheter att bedöma hur länge någon varit avliden även när det gått en längre tid sedan dödsfallet, vilket har stor betydelse särskilt i mer komplexa ärenden. Vi arbetar nu vidare med att utveckla än mer träffsäkra modeller, säger Carl Söderberg, rättsläkare och forskare vid Rättsmedicinalverket.
Studien har i huvudsak finansierats av Vetenskapsrådet, stiftelsen Forska utan djurförsök samt Styrkeområde forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket.
