Symposiet MWDNTS, som arrangeras inom Nato, samlade deltagare från flera medlemsländer för att stärka samarbetet och utveckla hur tjänstehundar används i militära sammanhang, enligt Försvarsmakten. Programmet omfattade både föreläsningar, diskussioner och praktiska övningar.
Peter Öhrling vid Försvarsmaktens Hundtjänstenhet, som ansvarade för symposiet, framhåller betydelsen av att dela kunskap mellan länderna.
– Vi vill visa att Luftstridsskolan som kompetenscentrum har ambitionen att bjuda in och dela med oss av våra erfarenheter, säger Peter Öhrling.
Hundar i farliga miljöer och CBRN-hot
En central del av innehållet handlade om hur hundar kan användas vid hot från kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen, så kallade CBRN-hot. I det nuvarande säkerhetspolitiska läget bedöms dessa hot som mer aktuella, och hundarnas känsliga luktsinne kan bidra till att identifiera farliga ämnen på mycket låga nivåer.
Samtidigt är de miljöer där hundarna arbetar ofta riskfyllda, vilket ställer höga krav på hundförarnas förberedelser och skydd av djuren.
– Det har aldrig varit viktigare än nu att lära sig av varandra hur olika Nato-länder använder sina hundar, säger Kelly Wolstencroft från det brittiska försvarshögkvarteret.
I november genomfördes en praktisk övning där hundförare och hundar samarbetade över vatten med hjälp av en uppblåsbar båt och flythjälpmedel. Trots nya och utmanande förutsättningar lyckades samtliga ekipage genomföra uppgifterna med gott resultat.
– Det gick väldigt bra, och deltagarna tyckte att övningen var rolig, berättar Katarina Norberg från Försvarsmakten.
Förnyat fokus på minröjning och avel
Minröjning var ett annat område som lyftes under symposiet. Försvarsmakten har tidigare bedrivit verksamhet med minröjande hundar, men den har legat vilande i flera år. Nu finns ett ökat intresse för att återta denna kompetens.
– Vi ser ett behov för framtiden och vill tidigt återta förmågan, säger Peter Öhrling.
Mikael Bold från organisationen APOPO, som arbetar med minröjning i Ukraina, betonade vid symposiet vikten av tidig dialog med myndigheter och starka träningsstrukturer för att nå framgång i minröjningsarbetet.
Sverige presenterade också sin modell för avel och uppfödning av tjänstehundar. Till skillnad från många andra Nato-länder, som köper hundar från externa uppfödare, har Försvarsmakten sedan 2004 ett eget avelsprogram.
Peter Öhrling beskriver beslutet att bygga upp en egen avelsverksamhet som en viktig grund för att säkra framtida behov.
Eliseo Moen Ponta, chef för Forsvarets hundeskole i Norge, konstaterar att Norge i dag köper in sina hundar, men ser fördelar med en modell liknande den svenska.
Symposiet avslutades med stor uppskattning från deltagarna, och flera aktörer har enligt Försvarsmakten redan börjat planera för nästa års möte, vilket pekar på att samarbetet och erfarenhetsutbytet upplevts som värdefullt.
