Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har lämnat sin redovisning till regeringen om hur civilplikt kan användas för att stärka beredskapen inom befolkningsskyddet, uppger myndigheten. I rapporten föreslår MSB flera förändringar för att säkra personalförsörjningen till två centrala funktioner vid höjd beredskap och krig: driftledare för specialskyddsrum samt utrymningsledare.
Uppdraget gavs av regeringen den 9 januari 2025 som en del av arbetet med att stärka det civila försvaret i ett föränderligt och osäkert omvärldsläge.
– Sverige ska ha ett modernt och väl anpassat skydd för civilbefolkningen. Befolkningsskyddet är en av de viktigaste hörnstenarna i det civila försvaret, säger Mikael Frisell vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Civilplikt bedöms lämplig för tekniska funktioner
MSB konstaterar i redovisningen att civilplikt är ett viktigt verktyg för att säkerställa bemanning vid höjd beredskap, men myndigheten bedömer att civilplikt inte är lämplig för befattningen utrymningsledare. Rollen som utrymningsledare behöver fungera även i fredstid och bör därför fortsatt bemannas av ordinarie personal eller frivilliga.
För vissa tekniska funktioner i specialskyddsrum anser MSB däremot att civilplikt är lämplig. Dessa funktioner kan enligt myndigheten bemannas efter en kortare grundutbildning som inte behöver föregås av mönstring, utan kan bygga på annan form av utredning.
I dag krävs dock ändringar i lagstiftningen för att civilplikt ska kunna aktiveras inom befolkningsskyddet. MSB föreslår att de första utbildningarna genomförs under perioden 2028 till 2031, under förutsättning att nödvändiga lagändringar beslutas.
Fokus på specialskyddsrum och frivilliga resurser
Ett specialskyddsrum skiljer sig från ett normalskyddsrum genom att det är större, rymmer fler människor och är utrustat med mer avancerad teknik. Detta ställer krav på särskilt utbildad driftpersonal för att rummen ska kunna fungera vid höjd beredskap och krig.
Utöver driftpersonal behövs andra funktioner för att specialskyddsrum ska kunna vara i drift dygnet runt under längre perioder, exempelvis ordning och säkerhet, enklare sjukvård och psykosocialt stöd. MSB föreslår att dessa funktioner i första hand bemannas av frivilliga resurser.
Enligt MSB finns det i dag 166 specialskyddsrum i Sverige. De flesta finns i Stockholm, medan övriga är placerade i några av de större kommunerna. För 27 av dessa specialskyddsrum pågår ett moderniseringsprogram, och myndigheten föreslår att just dessa prioriteras i ett första steg för att snabbt höja förmågan.
MSB efterlyser också en tydligare nationell organisering av befolkningsskyddet för att långsiktigt kunna säkra personalförsörjningen till såväl specialskyddsrum som andra skyddsåtgärder för civilbefolkningen.
Regeringen ska nu pröva förslagen
Regeringen väntas nu analysera MSB:s förslag vidare och ta ställning till hur civilplikt bäst kan användas för att stärka befolkningsskyddet i Sverige.
– Det här är ytterligare ett steg för att säkra rätt kompetens och förmågor till skyddet av civilbefolkningen, säger Mikael Frisell vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
