Vildsvin orsakar skador i jordbruket till ett värde av cirka 2 miljarder kronor varje år och förstör över 85 400 ton spannmål, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Syd, i ett pressmeddelande. LRF Jönköping varnar nu för att den snabbt växande vildsvinsstammen inte bara är ett ekonomiskt problem utan också en allvarlig smittrisk med konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion och beredskap.
Enligt LRF motsvarar de skadade mängderna spannmål ungefär 16 limpor bröd per svensk som aldrig når butikshyllan varje år. För en familj om fyra personer handlar det om cirka 64 limpor. Utöver skador på grödor pekar förbundet också på att vildsvin orsakar många trafikolyckor runt om i landet.
Ökad smittrisk vid afrikansk svinpest
Helena Torkelsson, veterinär och ledamot i regionstyrelsen för LRF Jönköping med ansvar för smittskyddsfrågor, lyfter särskilt risken för smittspridning. Många grisföretagare sätter upp stängsel runt sina gårdar för att minska risken att besättningar drabbas av afrikansk svinpest.
Erfarenheter från Estland gör dock att experter ifrågasätter om stängsel är en tillräcklig åtgärd. Där har man sett en kraftig ökning av fall av afrikansk svinpest hos tamgris i takt med ökad spridning i vildsvinspopulationen, samtidigt som det har varit svårt att fastställa exakt hur smittan når tamdjuren. Vektorer som insekter diskuteras i allt högre grad, något som vanliga stängsel inte skyddar emot. Enligt uppgifter i pressmeddelandet har runt 20 procent av de estländska grisarna slaktats på grund av svinpest.
Det senaste svenska utbrottet av afrikansk svinpest beskrivs av LRF som en händelse som kunde ha fått mer omfattande följder om en större grisgård hade drabbats. Förbundet framhåller att bekämpningen lyckades genom en kombination av flera beslut och åtgärder, men varnar för att utfallet kan bli annorlunda vid ett framtida utbrott.
Mul- och klövsjuka och växande viltstammar
LRF påpekar vidare att vildsvin inte bara utgör en risk för grisuppfödare. Grisar kan även sprida mul- och klövsjuka, en mycket smittsam sjukdom som sprids via luftburna partiklar och som kan drabba alla klövbärande djur, både tama och vilda. Grisar får ofta mildare symtom men utsöndrar stora mängder virus, vilket kan innebära en förhöjd risk för spridning om sjukdomen skulle nå vildsvinspopulationen.
Om mul- och klövsjuka skulle få fäste hos vildsvin finns risk att sjukdomen upptäcks sent och hinner spridas till andra arter som nötkreatur, får och getter samt vilt som älg, hjort och rådjur, enligt LRF. Den växande hjortstammen beskrivs som en ytterligare faktor som förvärrar både viltskador och smittrisker, även om hjortar inte kan få afrikansk svinpest.
LRF hänvisar till hur grannländerna agerar. I Danmark pågår arbete med att utrota vildsvin, och i Norge klassas arten som främmande med tydligt mål att hålla antalet så lågt som möjligt. I Sverige var vildsvin utrotade sedan 1700-talet men återkom på 1900-talet efter att djur tagit sig ut ur hägn.
I pressmeddelandet framhåller LRF Jönköping behovet av att viltförvaltning ses som en samhällsfråga som berör tamdjurens hälsa och livsmedelsberedskapen, inte enbart en fråga för jaktintressen. Förbundet pekar på sitt mål om minskad vildsvinsstam och efterlyser en tydligare inriktning mot kraftigt reducerade stammar av både vildsvin och, vid behov, hjort.
