HMS Trossö fungerar som ett av Försvarsmaktens viktigaste verktyg för sjöövervakning i Östersjön, enligt Försvarsmakten. Ombord arbetar besättningen som ”ögon och öron” till sjöss och följer noggrant all trafik längs Sveriges kuster för att upptäcka avvikelser, kontrollera den ryska skuggflottan och säkerställa att inga fartyg befinner sig på svenskt vatten utan tillstånd.
Efter Rysslands invasion av Ukraina har behovet av noggrann övervakning av Östersjön ökat tydligt. Enligt fartygschefen Johan är den ryska skuggflottan särskilt betydelsefull för Ryssland eftersom oljeexporten via dessa fartyg bidrar till finansieringen av kriget.
Den ryska skuggflottan utgörs av fartyg som hanterar rysk olja i strid med västerländska sanktioner. Fartygen är ofta oregistrerade, saknar försäkring och försöker aktivt undvika upptäckt.
– Det handlar om att veta vilka de är och se till att de inte kan kringgå sanktionerna genom att smyga in i västerländska hamnar, säger fartygschefen Johan.
Radarkedja och bemannad övervakning
Sjöövervakningen sker genom ett samspel mellan HMS Trossö och ett nätverk av fasta radarstationer längs kusten. Genom att följa fartygsrörelser kan marinen upptäcka misstänkta beteenden, eventuella oljeutsläpp eller identifiera fartyg som försöker dölja sin identitet.
– Vi vill helt enkelt veta vad som sker längs våra kuster och se till att ingen utan tillstånd befinner sig på svenskt vatten, förklarar fartygschefen Johan.
Ombord har signal- och däckmatroser en central roll i den optiska övervakningen.
– Jag jobbar som signal- och däckmatros och en av mina huvuduppgifter är utkikstjänst. Det innebär att jag står på bryggan och håller optisk utkik 360 grader runt fartyget. Vi rapporterar allt vi ser – fartyg, flygplan, rörelser – för att stötta manövreringsofficeraren, förklarar signalmatrosen Molly.
Arbetet till sjöss förstärks av återkommande övningar ombord.
– Vi övar mycket på skyddslarm, till exempel brand eller vatteninträngning. Alla ska veta exakt vad de ska göra om något skulle inträffa. Ju mer vi övar, desto bättre blir vi när det väl händer på riktigt, säger Molly.
Från sovjetiskt forskningsfartyg till svensk stödenhet
HMS Trossö har en ovanlig bakgrund i den svenska marinen. Fartyget byggdes i Finland på 1980-talet för dåvarande Sovjetunionen och var avsett för polarforskning i Arktis. Efter Sovjetunionens fall blev fartyget kvar i Estland, då det enligt uppgifter inte kunde följa med de övriga fartygen på grund av motorproblem.
I mitten av 1990-talet köptes fartyget av Sverige som ett tillfälligt stödfartyg till ubåtsjaktstyrkan. Sedan dess har HMS Trossö byggts om flera gånger och används fortfarande aktivt inom den svenska flottan.
I dag är HMS Trossö ett stödfartyg inom 2. marina basbataljonen under Stockholms amfibieregemente. Fartyget förser andra enheter med diesel, ammunition, proviant och reservdelar, och har dessutom sjukvårdsresurser ombord som gör att det kan fungera som vårdfartyg vid större övningar eller operationer.
För Molly innebär arbetet ombord en kombination av ansvar, gemenskap och utveckling.
– Man bor så nära varandra, så det blir som en liten familj. Många hittar sina bästa vänner för livet inom Försvarsmakten. Vi jobbar ju inte bara tillsammans, vi ska också kunna samarbeta i krig, så relationerna blir väldigt speciella, säger Molly.
Hon beskriver också hur livet till sjöss påverkar relationen till familjen i land.
– Jag är nog en sådan person som inte får hemlängtan. När jag är till sjöss är besättningen min familj.
Att ständigt prövas och utmanas var en viktig drivkraft när hon valde yrket.
– Jag ser det här som vilket jobb som helst – det viktigaste är att jag trivs med mina kollegor och arbetsuppgifter. Här får man hela tiden nya utmaningar och lär sig lösa problem på nya sätt. Man utvecklas verkligen som person, säger Molly.
Från sin bakgrund som sovjetiskt forskningsfartyg till dagens roll som svensk stödenhet och del av landets säkerhetsstruktur har HMS Trossö genomgått stora förändringar.
– Fartyget har förändrats mycket – men dess historia lever kvar, säger fartygschefen Johan.
