Risken att drabbas av hjärtinfarkt varierar stort mellan olika delar av landet, enligt en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden baserad på statistik från Socialstyrelsen. I dag är risken för hjärtinfarkt 101 procent högre i Norrbotten än i Stockholms län, som har landets lägsta risk. I 12 län har risken att drabbas, jämfört med Stockholm, ökat under de senaste tio åren.
Samtidigt har både insjuknande och dödlighet i hjärtinfarkt minskat nationellt. Mellan 2014 och 2024 minskade antalet hjärtinfarkter i riket med 36 procent, från 386 till 247 fall per 100 000 invånare. Under samma period mer än halverades dödligheten, från 98 till 46 dödsfall per 100 000 invånare. Enligt Socialstyrelsens statistik avled 4 015 personer i Sverige av hjärtinfarkt 2024.
Stora regionala skillnader trots minskad dödlighet
Bakom förbättringen ligger bland annat medicinska framsteg som ballongvidgning av kranskärl och mer kunskap om levnadsvanors betydelse, uppger Hjärt-Lungfonden. Trots detta visar sammanställningen att de geografiska skillnaderna inte bara består utan i flera fall växer.
I län som Blekinge, Norrbotten och Västernorrland är både sjuklighet och dödlighet i hjärtinfarkt högre än riksgenomsnittet. Exempelvis hade Norrbotten 388 hjärtinfarkter per 100 000 invånare 2024, att jämföra med 193 per 100 000 i Stockholms län. Även dödligheten skiljer sig: i Norrbotten avled 82 personer per 100 000 invånare i hjärtinfarkt 2024, jämfört med 34 per 100 000 i Stockholm.
Hjärt-Lungfonden lyfter behovet av både mer forskning och breda samhällsåtgärder för att jämna ut de regionala skillnaderna. Organisationen betonar särskilt levnadsvanornas betydelse för risken att drabbas.
– Utvecklingen är oroväckande. Tack vare forskning vet vi att förbättrade levnadsvanor minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Vi välkomnar därför politikernas initiativ till en nationell hjärtplan med konkreta åtgärder för ett hälsosamt och jämlikt samhälle. Centrala behov är infrastruktur för att underlätta fysisk aktivitet, förbättrat livsmedelsutbud och ökad reglering av tobaks- och nikotinprodukter, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Forskning ska hitta riskindivider i tid
Ett prioriterat område för den forskning som Hjärt-Lungfonden finansierar är att tidigt identifiera personer med hög risk för hjärtinfarkt, för att kunna sätta in förebyggande åtgärder innan sjukdom uppstår. Ett exempel är befolkningsstudien SCAPIS, Swedish CardioPulmonary bioImage Study, som beskrivs som Sveriges största befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lunga.
I SCAPIS har 30 000 personer mellan 50 och 64 år genomgått omfattande undersökningar vid universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för bland annat hjärtinfarkt, stroke och plötsligt hjärtstopp.
– Den aktuella sammanställningen ger en indikation på hur viktig forskningen är för folkhälsan. Ett av målen med pågående forskning är att vi bättre ska kunna förutsäga vem som kommer att drabbas av hjärtinfarkt. I befolkningsstudien SCAPIS undersöker forskarna bland annat möjligheten att med ett enkelt blodprov kunna identifiera individer med hög risk, så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt, säger John Pernow, överläkare och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
Efter insamlingsarbetet 2024 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut 532 miljoner kronor, femhundratrettiotvå miljoner kronor, till hjärt-, kärl- och lungforskning vid svenska universitet och universitetssjukhus. Enligt organisationen syftar flera pågående projekt till att minska dödligheten i hjärtinfarkt genom tidig upptäckt av riskindivider, förebyggande behandlingar och utveckling av nya läkemedel som minskar inflammation i kärlväggen.
Hjärt-Lungfonden uppger att forskningsmålet är att både förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram behandlingar som ger dem som drabbas fler friska år.
