Försvarsmakten redovisar i dag sina samlade överväganden och prioriteringar för det militära försvarets fortsatta utformning till regeringen, uppger Försvarsmakten. Förslagen syftar framför allt till att öka uppfyllelsen av Natos förmågemål och stärka förmågan att genomföra operationer inom ramen för det kollektiva försvaret.
I slutet av september fick Försvarsmakten i uppdrag av regeringen att tydliggöra vilka åtgärder som är mest angelägna för att Sverige ska kunna uppfylla de förmågemål och prioriteringar som Nato har fastställt. Uppdraget skulle redovisas inom två ekonomiska ramar motsvarande 3,1 respektive 3,5 procent av bruttonationalprodukten, med utgångspunkt i försvarsbeslut 2024 och gällande styrningar.
Överlämningen sker på Regeringskansliet måndagen den 24 november i närvaro av överbefälhavare Michael Claesson, Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, och Johan Pekkari, chef för strategienheten.
– Det här är inte en ny plan. Det är en bedömning av vad som krävs för att stärka vår militära förmåga och var resurserna gör mest nytta. Det fortsatta arbetet kommer att ske i en politisk beslutsprocess, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben.
Fem huvudområden för ökad militär förmåga
Det säkerhetspolitiska läget beskrivs som fortsatt allvarligt. För att bättre kunna försvara Sverige och alliansen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av fem prioriterade områden.
För det första pekar myndigheten på långräckviddig bekämpning, för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga. För det andra betonas kontroll över Östersjön över tid, där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.
För det tredje framhålls behovet av en förbättrad och uthållig lägesbild genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer. För det fjärde lyfts luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde, både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.
Det femte huvudområdet är ett robust logistiknätverk, med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid. Utöver detta pekar Försvarsmakten på fortsatt behov av skydd av förband och anläggningar, utveckling av obemannade system samt stärkt cyberförsvar.
Långsiktiga prioriteringar inom totalförsvaret
Övervägandena ska nu ingå i regeringens fortsatta beredning. Försvarsmakten understryker behovet av långsiktighet och tydliga prioriteringar för att Sverige ska kunna ta sin del av ansvaret inom Nato.
– Mitt viktigaste budskap är att Sverige tar ansvar för sin säkerhet. Vi stärker vår förmåga att försvara Sverige och våra allierade från ett väpnat angrepp enligt Natos förmågemål och vårt ansvar i ett större operationsområde. Det kräver resurser, tydliga prioriteringar och långsiktighet. Ytterst handlar det om vår frihet, vår trygghet och vår säkerhet, säger Carl-Johan Edström.
Försvarsmaktens underlag har tagits fram i nära samverkan med Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Plikt- och prövningsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och övriga berörda myndigheter.
