Den nuvarande EU-kommissionen under Ursula von der Leyen redovisar sina viktigaste resultat under mandatperioden 2019–2024, med fokus på krishantering, säkerhet, energiomställning och demokratiskydd, enligt Europeiska kommissionen.
I sammanställningen lyfter kommissionen fram hur unionen gått från akut krishantering till mer långsiktiga satsningar på beredskap, försvarsförmåga och ekonomisk säkerhet. De sex prioriteringar som sattes i början av mandatperioden sägs ha legat fast, samtidigt som unionen hanterat pandemin, klimatrelaterade extremväder, Rysslands krig mot Ukraina och följderna av en omfattande energikris.
Från pandemi till energikris och krig i Europa
Under covid-19-pandemin beskriver kommissionen hur gemensam upphandling säkrade upp till 4,6 miljarder vaccindoser till medlemsstaterna och hur över 80 procent av den vuxna befolkningen i EU fick minst en första vaccinationsomgång. Det digitala covidintyg som togs fram kopplade samman 78 länder och territorier och har blivit modell för ett globalt system för säker rörlighet vid pandemier, uppger kommissionen.
För att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av nedstängningarna infördes stödinstrumentet SURE, som enligt kommissionens uppgifter bidrog till att hålla 2,5 miljoner företag öppna och 31,5 miljoner personer i arbete år 2020. Samtidigt lanserades så kallade gröna transportkorridorer, Green Lanes, för att undvika brist på samhällsviktiga varor.
Återhämtningspaketet NextGenerationEU, med ett värde över motsvarande cirka 800 miljarder euro, lyfts fram som central motor i den ekonomiska återstarten. Medlen används bland annat till investeringar i energiinfrastruktur, digitalisering, sjukvård och reformer på arbetsmarknaden och inom pensionssystem, enligt kommissionen.
I fråga om Rysslands krig mot Ukraina betonar kommissionen stödet till mer än 4 miljoner ukrainska flyktingar i EU och ett samlat humanitärt, finansiellt och militärt stöd från EU och medlemsstaterna på närmare 124 miljarder euro, varav cirka 45,5 miljarder euro i militärt stöd. Därutöver ska den nya Ukraina-faciliteten tillföra ytterligare 50 miljarder euro under fyra år för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner i landet.
Kommissionen redovisar också 14 sanktionspaket mot Ryssland och att cirka 210 miljarder euro av Rysslands centralbanksreserver har immobiliserats inom EU. Samtidigt lyfts Ukrainas reformarbete och beslutet att inleda anslutningsförhandlingar som en del av unionens säkerhetspolitiska svar.
Stärkt beredskap, energiomställning och digital reglering
På energiområdet framhåller kommissionen handlingsplanen REPowerEU som svar på det ryska energiläge som beskrivs som utpressning. Genom diversifierade leverantörer, minskad gasanvändning med 18 procent och snabb utbyggnad av förnybar energi har EU minskat sitt beroende av rysk fossil energi. Enligt kommissionen producerade unionen för första gången mer el från vindkraft än från gas under det senaste året, och solkraften har nästan fördubblats.
Den gemensamma gasinköpsplattformen lyfts fram som ett verktyg för bättre förhandlingsposition på världsmarknaden. Under 2023 gav plattformen europeiska köpare tillgång till 42 miljarder kubikmeter gas, medan en gemensam upphandling i februari 2024 enligt kommissionen var tre gånger övertecknad med ett volymintresse på 97,4 miljarder kubikmeter.
För att stärka kris- och katastrofberedskapen har EU:s civilskyddsmekanism byggts ut, bland annat genom finansiering via solidaritetsfonden på över 3 miljarder euro till medlems- och kandidatländer som drabbats av naturkatastrofer och hälsokriser sedan 2019. Som komplement har rescEU etablerats, en gemensam europeisk reserv med bland annat brandflyg, helikoptrar, medicinska evakueringsresurser och lager av medicinsk utrustning.
Kommissionen framhåller också den gröna given, European Green Deal, som en långsiktig strategi där målet om klimatneutralitet till 2050 kombineras med tillväxt. Sedan 1990 har växthusgasutsläppen minskat med 32,5 procent samtidigt som ekonomin vuxit med nära 70 procent, enligt kommissionens uppgifter. Nästan 400 miljarder euro från NextGenerationEU och sammanhållningspolitiken går till klimatrelaterade projekt.
På det digitala området pekas flera lagstiftningsinitiativ ut som centrala för Europas säkerhet och konkurrenskraft: Digital Services Act för plattformars ansvar och användarnas rättigheter, Digital Markets Act för konkurrens på digitala marknader, samt AI-förordningen som beskrivs som världens första omfattande regelverk för artificiell intelligens med fokus på högriskanvändning.
Genom tillgång till europeiska superdatorer ska små och medelstora företag få stöd att utveckla och testa stora AI-modeller. Med Data Act ska datadelning stimuleras och molnmarknaden bli mer konkurrensutsatt, något som enligt kommissionen beräknas ge ett betydande tillskott till EU:s samlade ekonomi till år 2028.
Under rubriken ekonomisk och industriell säkerhet lyfts bland annat Chips Act, Net-Zero Industry Act och Critical Raw Materials Act fram. Syftet är att minska sårbarheter i leverantörskedjor för halvledare, kritiska råmaterial och klimatrelaterad teknik, samtidigt som principen ”de-risk, not decouple” ska vägleda relationen till Kina. En första ekonomisk säkerhetsstrategi ska bidra till att identifiera och hantera strategiska beroenden.
Kommissionen redogör också för åtgärder för social trygghet och rättigheter, såsom satsningar på kompetensförsörjning genom Pact for Skills, gemensamt ramverk för minimilöner, regler om lönetransparens och initiativ riktade mot diskriminering, rasism, antisemitism samt för rättigheter för HBTQI-personer, personer med funktionsnedsättning och romer.
När det gäller migration beskriver kommissionen den nya pakten om migration och asyl som ett försök till gemensam europeisk lösning med snabbare asyl- och återvändandeprocesser, tydligare ansvarsfördelning mellan medlemsstater och en permanent men flexibel solidaritetsmekanism. Parallellt har samarbeten med tredjeländer, bland annat Tunisien, utvecklats med inslag av både migrationshantering, energi och säkerhet.
För att värna demokrati och rättsstatens principer har en årlig rapport om rättsstatens tillstånd införts med landsspecifika rekommendationer, och kommissionen uppger att den använt både överträdelseförfaranden och budgetvillkorsmekanismen mot medlemsstater där rättsstatliga brister bedömts hota EU-medel. Mekanismen har, på kommissionens begäran, aktiverats mot Ungern.
Sammanfattningsvis beskriver kommissionen mandatperioden som en tid då EU utvecklats mot en mer geopolitisk union, med större tonvikt på säkerhet, internationella partnerskap och samordnade svar på gränsöverskridande kriser.
