Antalet allvarliga fall av listeriainfektion ökar i Europa, enligt den nya rapporten European Union One Health 2024 Zoonoses Report från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Varje år insjuknar tusentals personer efter att ha ätit kontaminerad mat, där ägg, kött och färdiga att äta‑produkter hör till de vanligaste smittkällorna.
Rapporten visar att livsmedelssäkerheten i Europa överlag är hög, men att matburna sjukdomar fortsatt drabbar människor i alla åldrar, särskilt grupper som löper störst risk för svår sjukdom. EFSA och ECDC framhåller samtidigt att många av infektionerna är möjliga att förebygga med rätt åtgärder i hela livsmedelskedjan och i hushållen.
Listeria ger svåra sjukdomsfall trots låg förekomst i maten
I rapporten framgår att listeria under 2024 stod för den högsta andelen sjukhusvård och dödsfall bland alla rapporterade matburna infektioner i Europeiska unionen. Cirka 7 av 10 personer som smittades behövde sjukhusvård och ungefär 1 av 12 avled.
Den ökande trenden de senaste åren bedöms kunna hänga ihop med flera faktorer: Europas åldrande befolkning, förändrade matvanor med mer konsumtion av färdiga att äta‑produkter samt brister i hantering och förvaring av livsmedel i hemmen.
Samtidigt är halterna av listeria i färdiga att äta‑produkter generellt låga. De senaste uppgifterna om Listeria monocytogenes visar att andelen prover som överskred Europeiska unionens gränsvärden låg mellan 0 och 3 procent i de analyserade produkterna, där fermenterade korvar var den produktkategori som oftast var kontaminerad.
– Även om kontaminering är ovanlig kan listeria orsaka svår sjukdom, vilket gör den till ett av de allvarligaste matburna hoten vi övervakar, säger Ole Heuer, chef för ECDC:s enhet för sjukdomar relaterade till One Health.
– Att skydda sårbara grupper, såsom äldre, gravida eller personer med nedsatt immunförsvar, kräver stark övervakning, säker livsmedelsproduktion och viktiga försiktighetsåtgärder i hemmet, fortsätter Ole Heuer.
Salmonella och campylobacter vanligast – fler förebyggande råd till hushållen
Medan listeria innebär störst risk för allvarliga sjukdomsförlopp kvarstår campylobacter och salmonella som de vanligaste orsakerna till matburna infektioner i Europa. Enligt EFSA är fjäderfäkött och ägg viktiga smittkällor. Aktuella data från djursektorn visar också en tydlig ökning under det senaste decenniet av antalet avelsbesättningar av kyckling och kalkon som testas positivt för salmonella.
– I år misslyckades ett betydande antal länder inom Europeiska unionen med att nå alla målen för att minska salmonella i fjäderfä, och endast 14 medlemsstater uppnådde full efterlevnad, säger Frank Verdonck, chef för EFSA:s enhet för biologiska faror samt djurhälsa och djurvälfärd.
– Det påminner oss om att kontrollen av matburna bakterier i livsmedelskedjan kräver kontinuerliga insatser och samordning mellan sektorer, i linje med One Health‑ansatsen.
Utvecklade övervakningsverktyg, som helgenomsekvensering av bakteriernas arvsmassa, gör det lättare att upptäcka och utreda utbrott och att samordna åtgärder från stall till matbord.
EFSA och ECDC betonar att de flesta matburna sjukdomar kan förebyggas genom god hygien i köket. Rekommendationer till hushåll är bland annat att hålla kylskåpet vid 5 grader eller därunder, äta livsmedel – inklusive färdiga att äta‑produkter – före sista förbrukningsdag, genomsteka kött och fjäderfä, tvätta händer, knivar och ytor efter hantering av råvaror samt att hålla tillagad mat åtskild från råa produkter.
Särskilt sårbara grupper rekommenderas att undvika riskprodukter som färdiga att äta‑livsmedel med lång hållbarhetstid, opastöriserad mjölk och mjuka ostar gjorda på sådan mjölk.
För att göra underlaget mer tillgängligt publicerar EFSA och ECDC en sammanfattning på lättillgänglig engelska, så kallad plain language summary, samt interaktiva karttjänster och paneler där användare kan söka och visualisera data om utbrott av matburna sjukdomar och 14 olika zoonotiska smittämnen.
Rapporten bygger på övervakningsdata från 27 medlemsstater i Europeiska unionen, Storbritannien (Nordirland) och 10 länder utanför unionen, och samlar information om människor, livsmedel, djur och foder inom ramen för One Health‑ansatsen.
