Kommuners ekonomi, den offentliga förvaltningen, det politiska systemets legitimitet och välfärdssystemen kan hotas av organiserad brottslighet och hybrida hot, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. I en ny rapport, framtagen på uppdrag av Försvarsdepartementet, analyseras hur den svenska samhällsmodellen skapar sårbarheter som kan utnyttjas av antagonistiska aktörer.
Rapporten fokuserar särskilt på gränsytorna mellan hybrida hot, organiserad brottslighet och terrorism. Hybrida hot beskrivs som subversiv verksamhet där statliga och icke-statliga aktörer agerar mot andra stater under tröskeln för krig.
– Studien avgränsas till kommuner, politiska partier, välfärdssystem samt näringsliv med ett fokus på lokal nivå, säger Carina Gunnarson, forskningsledare och författare till rapporten tillsammans med Sebastian Cancino Montecinos.
Sårbara kommuner och utsatt välfärd
En central slutsats är att den lokala nivån, särskilt kommunerna, är sårbar för påverkan och infiltration, även om den exakta omfattningen inte är känd. FOI pekar på att stora välfärdsresurser fördelas kommunalt samtidigt som kontrollfunktionerna är begränsade.
– De svenska välfärdssystemen är universella med relativt höga ersättningsnivåer. Stora välfärdsresurser fördelas på kommunal nivå, samtidigt som den kommunala revisionen är svag, säger Carina Gunnarson.
FOI hänvisar till ett stort antal myndighetsrapporter som beskriver omfattande och systematiskt svinn, där bland annat assistansersättning, tandvårdsersättning och arbetsmarknadsstöd utnyttjas av kriminella aktörer. Detta sker både genom rena bedrägerier och genom etablering av välfärdsföretag som används som brottsverktyg.
– De valfrihetsreformer som genomfördes på 1990-talet har skapat en marknad för kriminella aktörer. Samtidigt kan hederliga företagare, oavsett bransch, bli utsatta av kriminella grupper. Företagare kan bli hotade och utpressade, få sina varor stulna eller få sin infrastruktur, till exempel transporter och lagerlokaler, utnyttjad. Kriminella kan även infiltrera företag för att ta över ägandet så att det blir ett brottsverktyg för penningtvätt, narkotikasmuggling eller annan kriminell verksamhet, säger Carina Gunnarson.
Den lokala närheten mellan förtroendevalda, tjänstepersoner och medborgare ses som en demokratisk styrka, men beskrivs samtidigt som en möjlig ingång för påverkan och infiltration. Medborgarnas insyn i kommunala angelägenheter begränsas dessutom ofta av en svagare lokal mediebevakning jämfört med den nationella nivån.
– När det gäller de politiska partierna måste de vara medvetna om att deras valnämnder kan bli utsatta för otillbörlig påverkan. Till exempel hot, ryktesspridning, mutor och infiltration – allt i syfte att ”rätt” politiker ska hamna högt på valsedeln och ”fel” kandidat långt ned, säger Carina Gunnarson.
Tillit, demokrati och kopplingar till främmande makt
Forskarna bedömer att de principiella värden som hotas ytterst handlar om medborgarnas tillit till politiker, institutioner och det demokratiska systemet. Organiserad brottslighet pekas ut som en betydande utmaning för den svenska samhällsmodellen.
– Långsiktiga konsekvenser av utbredd organiserad brottslighet skulle kunna vara minskad vilja att betala skatt, rösta eller på andra sätt engagera sig i politik och samhällsfrågor. Legitimiteten för den svenska välfärdspolitiken bygger på att systemet uppfattas som effektivt och trovärdigt, säger Carina Gunnarson.
I rapporten lyfts särskilt risken för att främmande makt använder sig av eller samarbetar med kriminella aktörer i Sverige för att främja sina egna intressen. Forskarna diskuterar kopplingen mellan organiserad brottslighet och terrorism, en fråga som varit aktuell sedan 1990-talet.
– En del experter anser att det är ett ovanligt fenomen med kortsiktiga och sporadiska samarbeten mellan kriminella och terrorister. Andra menar att samarbetena mellan organiserad brottslighet och terrorgrupper är långsiktiga och här för att stanna, säger Sebastian Cancino Montecinos.
FOI framhåller att långvariga samarbeten kräver vissa strukturella förutsättningar, såsom svag politisk styrning, fattigdom samt en historia av våld och korruption. Enligt forskarna har Sverige hittills i stor utsträckning varit förskonat från detta, men det finns redan exempel på hur främmande makt utnyttjat kriminella miljöer.
Som exempel nämns uppgifter om hur Irans regim anlitat ungdomar i Sverige med koppling till gängmiljöer för att utföra sprängdåd mot Israels ambassad, samt hur Ryssland tvättat pengar via samarbetsvilliga företag och entreprenörer.
Behov av mer kunskap om infiltration och påverkan
I slutet av rapporten presenterar forskarna flera förslag på framtida forskning. De efterlyser bland annat studier om hur organiserad brottslighet påverkar politiska partier och hur individer inom partier kan ha nära kopplingar till terrorgrupper.
Forskarna vill även se fördjupade analyser av hur statliga och icke-statliga aktörer använder opinionsbildning för att påverka allmänhetens syn på stat och myndigheter. Frågor som lyfts är vilka aktörer som är involverade, vilka värderingar som sprids och genom vilka kanaler detta sker. I sammanhanget pekar FOI på exempel där auktoritära stater använder sina diasporor genom extraterritoriellt styre för att undergräva civilsamhällets normala funktioner.
Ytterligare ett område som forskarna vill undersöka mer handlar om infiltration av kritisk infrastruktur som är central för totalförsvarets beredskap. Det gäller bland annat livsmedelskedjor, transporter och sjukvård, där risker och sårbarheter i upphandlingsprocesser behöver analyseras närmare. Frågan om vilken risk som finns för infiltration av antagonistiska aktörer i dessa sektorer lyfts som särskilt angelägen.
Hela rapporten, ”Organiserad brottslighet och hybrida hot”, finns att läsa via FOI:s webbplats.
