Storbritanniens längre erfarenhet av AI-baserad polisiär övervakning ska ge perspektiv på utvecklingen i Sverige. Länderna jämförs i ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, där forskarna ska undersöka hur integritet hanteras i såväl reglering som polisens dagliga arbete.
Projektet leds av Marie Eneman vid Institutionen för tillämpad IT och löper från januari 2027 till december 2030. Vetenskapsrådet finansierar arbetet med 4 758 000 kronor.
Bakgrunden är att polisens möjligheter till algoritmisk övervakning ökar internationellt. Det gäller bland annat ansiktsigenkänning i realtid och AI-metoder för att bedöma risker och förutse möjliga brott. Forskarna ska studera samspelet mellan tekniken, lagstiftningen, polisens arbetssätt och tillsynen, med fokus på integritet, ansvarsutkrävande och demokratisk kontroll.
Marie Eneman anser att diskussionen ofta begränsas till en avvägning mellan säkerhet och personlig integritet.
– Riskerna för grundläggande rättigheter är viktiga att uppmärksamma, men vi behöver också tränga bortom denna ganska förenklade motsättning, säger Marie Eneman, projektledare vid Göteborgs universitet.
Forskargruppen medverkar även med frågor i SOM-institutets årliga nationella enkät. Där undersöks allmänhetens syn på polisens övervakningstekniker och hur människor uppfattar att tekniken påverkar deras personliga integritet.
