Jordbruksverket har för första gången följt upp utvecklingen för de 18 jordbruks- och trädgårdsprodukter där myndigheten tidigare föreslagit mål för stärkt försörjningsgrad. Jämfört med 2024 ökade försörjningsgraden för 12 råvarugrupper, var oförändrad för 3 och minskade för 3.
Störst ökning bland vegetabilie- och trädgårdsprodukterna hade spannmål, som steg från 115 till 150 procent. Socker ökade från 87 till 103 procent, ägg från 87 till 97 procent och rapsfrö från 85 till 93 procent.
– Vi bedömer att ökningarna för vegetabilie- och trädgårdsprodukter främst beror på en normal årsvariation i avkastning och vad som odlas, och inte på stora nyetableringar inom trädgårdsnäringen eller på ökad åkerareal. För socker kan den stärkta försörjningsgraden förra året härledas till olyckan i Sveriges enda sockerbruk i slutet av 2023 som innebar ökad import och försvagad försörjningsgrad 2024, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
För nötkött och får- och lammkött gick utvecklingen åt andra hållet. Nötkött minskade från 57 till 54 procent och får- och lammkött från 25 till 23 procent. För kött totalt låg försörjningsgraden kvar på 70 procent.
– Att försörjningsgraden inte stärktes för kött totalt utan landade på oförändrad nivå beror på minskad produktion av nöt- och lammkött och ökad import för att tillgodose efterfrågan, och det hjälpte inte med ett lyft för matfågel. Mjölk steg till följd av ökad invägning och upphämtningen för ägg kan till stor del förklaras av återställd produktion efter det stora utbrottet av salmonella 2023, säger Åsa Lannhard Öberg.
Jordbruksverket uppger också att myndighetens målförslag ännu inte har antagits som formella mål av regeringen, men att flera aktörer redan använder dem i sina tillväxtagendor. Uppföljning av fiske- och vattenbruksprodukter ska enligt myndigheten göras under sensommaren.
