Regeringen har antagit en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, enligt Folkhälsomyndigheten. Strategin, som fått namnet ”Det handlar om livet”, ska gälla i tio år och genomföras genom ett samarbete mellan 28 statliga myndigheter med över 100 planerade insatser. Kommuner, regioner och civilsamhället lyfts också in som viktiga aktörer.
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att vägleda och samordna arbetet. Syftet är att ersätta tidigare mer kortsiktiga och splittrade satsningar med en gemensam, långsiktig inriktning för att stärka befolkningens psykiska välbefinnande.
Unga vuxna och äldsta äldre särskilt utsatta
Statistiken visar att 84 procent av befolkningen upplever ett gott psykiskt välbefinnande, vilket innebär att de i huvudsak mår bra, känner tillhörighet och kan hantera vardagens utmaningar. Samtidigt framträder tydliga riskgrupper, framför allt yngre vuxna och de allra äldsta.
Enligt Folkhälsomyndigheten rapporterar 16 procent av personer mellan 16 och 29 år svåra besvär av oro, ängslan eller ångest. Drygt 8 procent i samma åldersgrupp har hämtat ut antidepressiva läkemedel. Bland personer över 85 år har över 30 procent hämtat ut antidepressiv medicin, och suicidtalen är högre bland män över 85 år än i övriga befolkningen.
– Det är viktigt att stärka arbetet med förebyggande insatser för att minska risken för depression och ångest i alla åldrar, även bland äldre, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Hon lyfter att insatser kan handla om att motverka social isolering och stödja både fysisk och psykisk hälsa. Primärvården och äldreomsorgen pekas ut som centrala, samtidigt som samhällsplanering, naturupplevelser och kultur kan bidra till ett bättre välmående.
Från splittrade satsningar till gemensam strategi
Psykisk hälsa påverkas av både individuella och samhälleliga faktorer. Arbetslöshet, ekonomisk och social otrygghet samt ökade klyftor i samhället nämns som stora utmaningar. Även globala kriser som pandemier, krig och klimatförändringar påverkar människors psykiska välbefinnande.
– Hälso- och sjukvården kan erbjuda stöd, men för att vända utvecklingen krävs insatser från hela samhället, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Han framhåller att tidigare insatser ofta har varit kortsiktiga och splittrade och att den nya strategin ska samla engagemanget kring gemensamma mål. Strategin är uppbyggd kring tre huvudområden: att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, att förbättra vård och stöd vid psykisk ohälsa samt att stärka det suicidpreventiva arbetet.
Insatserna ska följas upp och utvärderas löpande, och samarbetet mellan myndigheter, kommuner, regioner, civilsamhället och näringslivet ska utvecklas. Tanken är att resurser ska fördelas mer samlat och strategiskt än tidigare för att nå strategins mål.
– Det handlar om vårt eget välmående, om våra barn, vänner och kollegor. När fler mår bra stärks både individer och samhället, avslutar Olivia Wigzell.
