Socialminister Jakob Forssmed har tagit emot slutbetänkandet från Utredningen om läkemedelsförskrivning, som föreslår flera åtgärder för att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar och att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer, enligt Socialdepartementet.
– Felaktig läkemedelsförskrivning innebär både risker för patienterna och stora kostnader för staten. Vi ser till exempel hur läkemedel inom förmånen används för andra syften än de är avsedda för. Utredningens förslag stärker möjligheterna till uppföljning och kontroll vilket är ett viktigt steg för att motverka missbruk av systemet, säger socialminister Jakob Forssmed.
– Välfärdsbrottsligheten inom sjukvården är allvarlig och felaktig läkemedelsförskrivning är ett akut problem. Det riskerar att drabba enskilda och kan få mycket allvarliga konsekvenser. Att se över möjligheten till ökad kontroll är avgörande för att upprätthålla förtroendet för hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann.
Utökad tillgång till uppgifter och skärpt tillsyn
Regeringen beslutade under 2024 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar. Syftet har varit att motverka felaktig förskrivning och att stoppa flödet av offentliga medel till kriminella och oseriösa aktörer.
I slutbetänkandet föreslås bland annat att Inspektionen för vård och omsorg ska få tillgång till uppgifter om alla typer av läkemedel som förskrivs, inte bara vissa läkemedelsgrupper. Inspektionen för vård och omsorg föreslås också kunna besluta om tillfälligt återkallad legitimation och om begränsningar i en vårdgivares förskrivningsrätt.
Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket lyfts fram i utredningen. Myndigheten föreslås få tillgång till fler uppgifter för att utveckla sin tillsyn och uppföljning av hur läkemedelsförmånen används.
Gemensam uppföljning för ökad patientsäkerhet
Utredningen föreslår vidare att regionerna ska få tillgång till ytterligare uppgifter för att stärka sin egen uppföljning av läkemedelsförskrivningar. Ett annat förslag är att dagens arbetsplatskoder ersätts av så kallade förmånskoder, vilket enligt utredningen ska ge bättre kontroll över hur läkemedel inom förmånen utnyttjas.
För att förbättra kontrollen ytterligare föreslås en förstärkt samverkan mellan Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och regionerna genom ett gemensamt uppdrag att utveckla tillsyn och uppföljning.
Samlat syftar förslagen till att stärka förtroendet för läkemedelssystemet, minska kostnaderna för läkemedelsförmånen och öka patientsäkerheten, enligt Socialdepartementet.
