Sveriges skolor föreslås få tydligare verktyg för både ordning och stöd, enligt regeringen och Sverigedemokraterna. I en överenskommelse presenterar de vad som beskrivs som de största reformerna på skolans område på trettio år, med ändringar i skollagen för att stärka trygghet, studiero och tidiga stödinsatser.
Skärpta disciplinära åtgärder och skolgemensamma regler
Regeringen anser att det behövs en kulturförändring i skolan där huvudmän och rektorer får tydligare ansvar och fler verktyg för att hantera kränkningar, hot, våld och störande beteenden. Skolans möjlighet att agera kraftfullt betonas, både för den enskilda eleven och för övriga elevers arbetsmiljö.
I förslaget ingår att nuvarande ordningsregler ska ersättas av skolgemensamma skolregler som innehåller en plan för vilka konsekvenser som följer om en elev bryter mot reglerna. Därtill ska ett särskilt förväntansdokument tas fram, där skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare tydliggörs.
Möjligheterna till omplacering av elever ska utökas, både i tid och omfattning. Fler elever ska kunna placeras på så kallade akutskolor och det ska bli möjligt med fler och längre avstängningar i grundskolan. En ny disciplinär åtgärd föreslås också, där en elev i vissa fall kan nekas tillträde till skolenheten. Samtidigt föreslås att utvisning ur klassrummet och kvarsittning inte längre ska behöva dokumenteras.
– Skolan ska vara en trygg plats för lärande, inte en arena för stök, hot eller digitala distraktioner. Nu ser vi till att de svenska klassrummen kan präglas av studiero och att alla elever i behov av det får stödinsatser som gör skillnad. Det skapar bättre förutsättningar för både elever och lärare att lyckas. Med de här reformerna tar vi ett helhetsgrepp: vi stärker ordningen, gör skolan mobilfri och ser till att elever som behöver stöd får det tidigt och tydligt, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.
– Skolan ska vara en plats där både elever och skolpersonal ska känna sig trygga. Det är därför bra att vi nu, förutom andra disciplinära åtgärder, också inför en möjlighet att kunna neka elever som utgör en allvarlig fara tillträde till skolan. Skolan ska vara en plats fri från våldsrelaterad brottslighet, såsom till exempel innehav av vapen, misshandel, sexualbrott eller andra allvarliga våldsbrott. Den som ägnar sig åt sådan allvarlig kriminalitet ska hållas borta från skolan. Elevernas säkerhet måste alltid komma först, säger Sverigedemokraternas utbildningspolitiske talesperson Patrick Reslow.
Mobilförbud och omstöpt stödstruktur
Som en del av arbetet för ökad studiero föreslår regeringen ett generellt mobilförbud under hela skoldagen i grundskolan och motsvarande skolformer, samt i fritidshemmet. Bakgrunden är studier som visar att svenska elever upplever sig mer distraherade av digitala verktyg än genomsnittet inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.
På stödområdet vill regeringen styra om insatserna mot mer riktad och tidig stödundervisning. Från höstterminen 2028 föreslås stödundervisning införas i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik, bland annat i form av extra färdighetsträning enskilt eller i mindre undervisningsgrupper.
Obligatoriska standardiserade tester ska införas för att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser, däribland stödundervisning. Elevers behov av särskilt stöd ska enligt förslaget utredas tidigare, och det ska bli enklare att ge särskilt stöd enskilt eller i mindre undervisningsgrupper, för att bättre möta elevens behov. Samtidigt föreslås att stöd i form av extra anpassningar samt garantin för tidiga stödinsatser avskaffas.
– Barn i skolan som har behov av och rätt till stöd måste också få det. Men i dag finns regler som i praktiken riskerar att motverka elevers möjligheter att få ett effektivt stöd. De här förändringarna i skollagen är viktiga för att elever som har rätt till särskilt stöd och elever som behöver stöd i mindre undervisningsgrupper också ska få det, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
– Vi vet att tidiga insatser gör skillnad. Varje termin som går utan stöd ökar risken för att eleven tappar motivation, självkänsla och framtidstro. Men när stödet sätts in i tid kan vi vända utvecklingen, därför är de här förändringarna i skollagen viktiga, säger socialminister Jakob Forssmed.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
