Regeringen föreslår en översyn av regelverket för hur Kriminalvården får behandla personuppgifter inom brottsdatalagens område, samt ändringar i ytterligare tre lagar, uppger Justitiedepartementet i ett pressmeddelande. Syftet är att stärka den personliga integriteten och samtidigt skapa bättre förutsättningar för en effektiv och säker verkställighet av påföljder.
Problemet som lyfts är att nuvarande bestämmelser är ålderdomliga och inte tillräckliga för dagens behov. Kriminalvården hanterar stora mängder personuppgifter i sitt dagliga arbete, och den befintliga regleringen bedöms inte ge tillräckligt stöd för den verksamhet som bedrivs.
Utökad behandling och ansiktsigenkänning
Som lösning föreslår regeringen att Kriminalvården får utökade möjligheter att behandla personuppgifter som är nödvändiga för myndighetens verksamhet. Förslaget omfattar också bestämmelser som ger utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning. Enligt departementet kan detta underlätta myndighetens expansion och bidra till ökad säkerhet i verksamheten.
Den föreslagna förändringen innebär att teknik och arbetsprocesser bättre kan stödjas av lagstiftningen. Regeringen framhåller att reglerna ska vara generella och ändamålsenliga, så att de kan tillämpas brett inom Kriminalvårdens uppdrag utan att inskränka på skyddet för den enskildes integritet.
Modernare och mer ändamålsenlig reglering
Helheten beskrivs som en modernisering som ska göra regelverket mer överskådligt och anpassat till dagens förutsättningar. Det betonas att balansen mellan effektivitet i kriminalvårdsarbetet och integritetsskydd ska upprätthållas genom tydligare ramar för när och hur personuppgifter får behandlas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.
