Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgick 2023 till 1 009 miljarder kronor, eller 18,4 procent av BNP. Det visar Upphandlingsmyndighetens bearbetning av SCB:s nationalräkenskaper, uppger myndigheten i ett pressmeddelande. Jämfört med 2022 ökade värdet med 79 miljarder kronor, motsvarande 8,5 procent, samtidigt som andelen av BNP fortsatte att ligga runt 18 procent.
De upphandlingspliktiga inköpen för stat, kommuner och regioner uppskattas till 735 miljarder kronor 2023. Därutöver uppgick de offentligt ägda bolagens upphandlingspliktiga inköp till 247 miljarder kronor och de privata bolagens till 27 miljarder kronor, sammanlagt 274 miljarder kronor.
– Det är värt att uppmärksamma att de upphandlingspliktiga inköpen för första gången passerar en biljon. Det understryker den offentliga upphandlingens stora betydelse i samhällsekonomin. Statistiken visar att den offentliga upphandlingen växer i takt med ekonomin och att andelen ligger stabil över tid, säger Andreas Doherty, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.
Stark ökning men stabil andel
Värdet för 2022 har reviderats från 921 till 930 miljarder kronor enligt SCB:s uppdaterade nationalräkenskaper. Uppgifterna är inte inflationsjusterade och avser BNP till baspris (exklusive moms och andra produktskatter, inklusive produktsubventioner). Nationalräkenskaperna publiceras med cirka 18 månaders eftersläpning, vilket innebär att 2023 års nivå är en skattning.
Så räknas värdet
Att exakt mäta hur mycket som upphandlas är svårt. I stället beräknas värdet av upphandlingspliktiga inköp – inköp som omfattas av upphandlingslagarna: LOU, LUF, LUFS, LUK samt EU:s kollektivtrafikförordning. Även inköp inom valfrihetssystem enligt LOV och LOVA ingår. Beräkningen omfattar inköp som borde ha upphandlats, oavsett om det skett i praktiken, inklusive direktupphandlingar. Lagen om valfrihetssystem för e-identifiering (e-LOV) avskaffades den 1 januari 2024 och har ersatts av ett auktorisationssystem för e‑identifiering och digital post.
