Regeringen har beslutat om en proposition som föreslår att en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, säkerhetsförvaring, införs i svensk lagstiftning, uppger Justitiedepartementet. Syftet är att förstärka samhällets skydd mot personer som bedöms ha en hög risk att återfalla i allvarlig brottslighet och att tydligare sätta brottsoffer och samhällsskydd i centrum.
Säkerhetsförvaring ska enligt förslaget kunna användas för personer som har begått mycket allvarliga brott och där risken anses hög att de begår liknande brott igen. Regeringen bedömer att dagens frihetsberövande påföljder – fängelse på viss tid, fängelse på livstid och rättspsykiatrisk vård – inte alltid fångar upp dessa fall och att det därmed finns en lucka i straffsystemet som nu ska täppas till.
– Vissa brottslingar är så farliga att de inte bör släppas ut. Just därför inför vi säkerhetsförvaring, så att serievåldtäktsmän och pedofiler kan låsas in tills de inte utgör en fara för det omgivande samhället längre. Farliga brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor vågar vara ute. Det handlar om rättvisa, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Nytt kapitel i brottsbalken
För att regleringen ska vara tydlig och rättssäker föreslår regeringen att ett nytt kapitel införs i brottsbalken. Där ska framgå under vilka förutsättningar säkerhetsförvaring kan dömas ut och vilka tidsramar som ska gälla.
Domstolen ska enligt förslaget alltid fastställa två tidsgränser. Den första är en minimitid som ska motsvara den fängelsetid som annars skulle ha dömts ut. Den andra är en ramtid som ska vara fyra till sex år längre än minimitiden. Ramtiden ska kunna förlängas med upp till tre år åt gången, om det bedöms vara absolut nödvändigt för att förhindra återfall i allvarlig brottslighet. Påföljden ska avtjänas i kriminalvårdsanstalt.
Ingen villkorlig frigivning men kontrollerad utslussning
En central skillnad mot dagens ordning är att det inte ska ske någon villkorlig frigivning från säkerhetsförvaring. I stället ska domstolen kunna besluta om villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården kan besluta att den dömde får verkställa påföljden utanför anstalt, med särskilt stöd och under noggrann kontroll.
Om personen missköter sig eller begår nya brott ska utslussningen kunna avbrytas. Regeringen föreslår även en särskild verkställighetslag som närmare reglerar hur påföljden ska genomföras i praktiken.
Förslaget om säkerhetsförvaring kompletterar nyligen beslutade skärpningar av reglerna för villkorlig frigivning, där bland annat en större andel av de längsta straffen ska avtjänas i anstalt och frigivningen i vissa fall ska kunna skjutas upp vid risk för återfall i allvarlig brottslighet, enligt Justitiedepartementet.
Utredningen som föregått propositionen föreslog att den nya påföljden skulle träda i kraft den 1 januari 2028. Regeringen går dock vidare snabbare och föreslår att lagändringarna ska börja gälla den 15 april 2026.
