Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till en ny lag som stärker skyddet för yttrande- och informationsfriheten för personer som deltar i den offentliga debatten, uppger Justitiedepartementet i ett pressmeddelande. Syftet är att motverka att rättsprocesser används för att tysta journalister, människorättsförsvarare och andra samhällsaktörer. Samtidigt föreslås en ny tredskodomssanktion. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026.
Skydd mot tystande tvister i gränsöverskridande fall
Den föreslagna lagen ska skydda personer från att tystas genom civilrättsliga tvister i gränsöverskridande fall. Genom lagen genomförs ett EU-direktiv som antogs våren 2024 och som ska vara genomfört i nationell rätt senast i maj 2026. Sverige har redan ett starkt skydd genom mediegrundlagarna och rättegångsbalkens regler, men vissa delar av direktivet kräver ny reglering.
Förslaget omfattar bland annat skyndsam handläggning av den här typen av mål samt möjlighet att ålägga den som väcker talan att ställa säkerhet för motpartens rättegångskostnader. Åtgärderna ska minska risken för att rättssystemet missbrukas för att skrämma eller trakassera dem som deltar i samhällsdebatten.
Ny tredskodomssanktion
Regeringen föreslår också en ny tredskodomssanktion som ska ge domstolar bättre förutsättningar att effektivt driva handläggningen framåt och motverka passivitet eller förhalning i processen.
Vad är en tredskodom?
En tredskodom är en dom som meddelas när en part i ett tvistemål inte följer vissa formella krav, exempelvis inte svarar på ett föreläggande eller uteblir från en förhandling. Domen innebär att den passiva parten förlorar målet utan att sakfrågan prövas.
