Bernkonventionens beslut den 7 mars 2025 att nedgradera vargens skyddsstatus från ”strikt skyddad” till ”skyddad” har trätt i kraft, uppger Hushållningssällskapet i ett pressmeddelande på Mynewsdesk. Förändringen väntas återspeglas i EU:s habitatdirektiv och möjliggör bland annat riktade åtgärder mot problemindivider samt införande av jaktkvoter.
Ändringen öppnar för fler förvaltningsåtgärder
Enligt uppgifterna ger den nya klassningen ytterligare verktyg för viltförvaltningen, men bedöms kräva varsam tillämpning. Medlemsstaterna behöver investera i övervakning och institutionella strukturer för att säkerställa att åtgärderna är långsiktigt hållbara. Beslutet är resultatet av omfattande lobbying från landsbygdsgrupper och är fortsatt kontroversiellt.
Under de senaste 30–40 åren har stora rovdjur som brunbjörn och varg gjort tydliga återkomster i Europa. Naturskyddslagar, däribland Bernkonventionen och habitatdirektivet, har också bidragit till återhämtningen av deras bytesdjur som hjort och vildsvin, vilket beskrivs som en ovanlig framgång för naturvården.
Konflikter och samexistens i fokus
Samtidigt har återkomsten av varg och björn – liksom ökade stammar av hjort och vildsvin – aktualiserat konflikter om viltets påverkan, särskilt skador på boskap och oro för säkerheten. Det är en utmaning för landsbygdssamhällen, inte minst för lantbrukare, herdar och jägare, och har intensifierat debatten om hur människor och stora rovdjur kan samexistera.
Mot denna bakgrund lyfts ett forsknings- och samverkansinitiativ fram:
– CoCo-projektet kommer vid en avgörande tidpunkt – det kommer att tillhandahålla värdefull kunskap för att vägleda politiken när fokus skiftar från ‘hur förhindrar vi att stora rovdjur utrotas?’ till ‘hur lever vi med en naturvårdsframgång?’. Vi kan inte utlova enkla svar, men vi kan åtminstone säkerställa att en mångfald av perspektiv får en röst i diskussionen, säger John Linnell, professor vid Inland Norway University of Applied Science och projektledare för CoCo-projektet, i pressmeddelandet.
– CoCo-projektet syftar till att balansera det top-down-styrda politiska tillvägagångssättet som hittills tillämpats genom att integrera lokala röster och ge lokal kunskap samma tyngd som akademiska angreppssätt. Genom att engagera lokala samhällen i medskapandet av projektets upplägg, och genom att respektera deras insikter, strävar projektet efter att utforma hållbara modeller för samexistens, säger Katrina Marsden, programchef på adelphi och ansvarig för spridning och medskapande, i pressmeddelandet.
Den nya skyddsstatusen innebär att medlemsstaterna får större handlingsutrymme, men understryker samtidigt behovet av tydlig förvaltningspraxis och uppföljning för att balansera naturvård, landsbygdsnäringar och trygghet.
