Veckans myndighetspublikationer spänner från den övergripande inriktningen för Sveriges underrättelseverksamhet till konkreta förändringar för marinens luftförsvar, samhällsviktig radiokommunikation och elsystemets stabilitet. Här är fem besked med betydelse för myndigheter, försvarsaktörer, nätföretag och leverantörer av balanstjänster.
Sveriges underrättelsemyndigheter får en gemensam nationell riktning
Regeringen har publicerat Sveriges första öppna nationella underrättelsestrategi. Strategin anger regeringens utgångspunkter, principer och prioriteringar för underrättelseområdet och ska skapa en gemensam riktning för underrättelsemyndigheterna. Den är en central del av regeringens pågående modernisering av svensk underrättelseverksamhet.
Bakgrunden är enligt regeringen ett försämrat säkerhetsläge, en mer utmanande hotbild, Sveriges medlemskap i Nato och en snabb teknisk utveckling. Dessa faktorer ställer högre krav på den samlade svenska underrättelseförmågan. Strategin ska fungera som ett övergripande ramverk för samordning och prioriteringar inom underrättelsesamhället.
Att strategin är öppen ska också bidra till ökad tydlighet och till allmänhetens förtroende för verksamheten, som traditionellt har omgärdats av hög sekretess. Parallellt fortsätter omorganisationen av den utrikes inriktade underrättelseverksamheten. Sveriges utrikes underrättelsetjänst, UND, ska börja sin verksamhet den 1 januari 2027. Strategin och regeringens motiv presenteras i Regeringskansliets besked om den nationella underrättelsestrategin.
Fyra luftförsvarsfregatter ska förstärka marinen
Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra luftförsvarsfregatter till Försvarsmakten. Kontraktet är värt omkring 47 miljarder kronor och omfattar även utbildningssystem, reservdelar och annan materiel. Naval Group blir huvudsystemintegratör och ska leverera fartygen färdiga att tas i drift.
Fregatterna, som i Sverige får benämningen Luleåklass, ska levereras successivt mellan 2030 och 2034. De ska utrustas för luftförsvar, ubåtsjakt och sjökontroll och får bland annat systemen Aster 30, CAMM-ER, RBS15, Torped 47 och Giraffe 1X. Undertecknandet innebär att produktionen och utbildningen av Försvarsmaktens personal kan påbörjas.
Anskaffningen innebär en långsiktig förstärkning av de marina stridskrafterna och påverkar bland annat bemanning, utbildning, basering och infrastruktur. Fartygen ska kunna skydda sjöfart, bidra till att hålla sjövägar öppna och förstärka Sveriges och Natos luftförsvarsförmåga. Samtidigt har Sverige och Frankrike tecknat ett ramavtal för långsiktigt samarbete om operativa frågor, försvarsmateriel och industriell utveckling. Regeringen beskriver anskaffningen och samarbetet i pressmeddelandet Sverige och Frankrike fördjupar försvarssamarbetet.
Rakel får särskilda talgrupper för obemannade luftfartyg
Myndigheten för civilt försvar har uppdaterat de nationella riktlinjerna för samverkan i Rakel. Den nya versionen innehåller ett tillägg om samverkanstalgrupper för kommunikation mellan flygande resurser och obemannade flygande resurser. Ändringen finns på sida 49 i riktlinjerna under rubriken Zzzz UasAnr/Sjö UasAnr.
För organisationer som använder Rakel vid räddningsinsatser och andra samhällsstörningar innebär uppdateringen att de nya talgrupperna behöver beaktas i sambandsplanering, programmeringsunderlag, utbildning och övning när drönare eller andra obemannade luftfartyg används. Rakel är det nationella kommunikationssystemet för ledning och samverkan för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar.
Dokumentet har samtidigt anpassats till myndighetens namnbyte den 1 januari 2026. Den konkreta ändringen och hänvisningen till den uppdaterade vägledningen finns i Myndigheten för civilt försvars information om Rakelriktlinjerna.
Nya dialogkrav införs för anslutning till stamnätet
Svenska kraftnät har publicerat en ny version av Principer och vägledning för anslutning till Stamnätet. Uppdateringen bygger bland annat på ett regeringsuppdrag om att se över anslutningsprocessen till elsystemet och tillträdet till elmarknaden. Principen om anslutning till lägsta lämpliga spänningsnivå har förtydligats, liksom den tekniska kravställningen under processen.
En nyhet är möjligheten till en guidande dialog innan en formell ansökan om anslutning lämnas in. Samtidigt blir trepartsdialog obligatorisk i anslutningsprocessen. Nätföretag, större elanvändare och elproducenter behöver därmed anpassa planeringen av sina anslutningsprojekt till de nya dialogformerna och de tydligare tekniska kraven.
Vägledningen inför dessutom en princip om att reservera kapacitet för allmän samhällstillväxt. Det kan påverka hur tillgänglig nätkapacitet bedöms och fördelas när nya anslutningar planeras. Svenska kraftnät har även sett över terminologin och ersatt begreppet undersökning med utredning. Samtliga förändringar sammanfattas i myndighetens publicering om den nya vägledningen för anslutning till stamnätet.
Statisk FCR-D begränsas i hela Norden
De nordiska systemoperatörerna inför en gräns för hur mycket statisk FCR-D upp som får upphandlas. Förändringen börjar tillämpas den 29 september 2026, med den 30 september som första leveransdag. Inledningsvis får statiska resurser motsvara högst 50 procent av det totala nordiska behovet av FCR-D upp.
Begränsningen införs eftersom en alltför stor mängd statiska resurser kan ge oönskade frekvenseffekter vid aktivering. Statiskt reglerade resurser har inte samma förutsättningar som dynamiska resurser att snabbt reagera på frekvensavvikelser. Regeln ska därför säkerställa att en tillräckligt stor andel av reserven kommer från dynamiskt reglerade resurser.
Gränsen ska tillämpas när bud väljs ut i den dagliga upphandlingen. Leverantörer av balanstjänster kan därmed få förändrade möjligheter att få statiska FCR-D-bud antagna, men accepterade statiska och dynamiska bud ersätts med samma marginalpris. I ett senare skede ska den fasta gränsen kompletteras med en variabel begränsning som tar hänsyn till mängden rotationsenergi i kraftsystemet. Svenska kraftnät beskriver reglerna närmare i informationen om begränsningen av statisk FCR-D.
