Den 24 februari är det fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Sedan 2022 har Sverige, genom Myndigheten för civilt försvar, lämnat omfattande stöd till Ukrainas civila försvar, till ett uppskattat värde över två miljarder svenska kronor, uppger myndigheten.
Rysslands angrepp beskrivs av Myndigheten för civilt försvar som ett allvarligt hot inte bara mot Ukraina utan också mot säkerheten i Europa. Genom att stödja Ukrainas motståndskraft motverkas Rysslands förmåga att angripa Sverige och andra europeiska länder.
– Det vi sett är fyra år av brutalt krig. Civila och civil infrastruktur är direkta mål i Rysslands krigsföring i Ukraina och vi ser människor, städer och sjukhus attackeras med syfte att bryta ned ukrainarnas motståndskraft och försvarsvilja. Trots detta fortsätter ukrainarna att kämpa för rätten till sin egen framtid, säger Mikael Frisell, generaldirektör på Myndigheten för civilt försvar.
Kraftförsörjning i fokus när attackerna ökar
Den senaste tiden har ryska attacker särskilt riktats mot infrastruktur och energisektorn. I kombination med kallt väder skapar det nya utmaningar för det civila försvaret i Ukraina. Myndigheten för civilt försvar har därför lagt ökat fokus på att förmedla donationer kopplade till energisektorn.
– Det är viktigt att vi är flexibla i vårt stöd till Ukraina och kan ställa om när nya behov uppstår. Nu finns det ett särskilt behov av stöd inom energisektorn, det är glädjande att se att vi snabbt kan anpassa vår verksamhet för att möta de nya behoven, säger Mikael Frisell.
Totalt planerar Myndigheten för civilt försvar, tillsammans med svenska företag och organisationer, att via civilskyddsmekanismen förmedla energilösningar under 2026. Den totala installerade generatorkapaciteten beräknas uppgå till 22 051 kilowatt, med ytterligare 220 kilowatt solcellskapacitet. Enligt myndigheten motsvarar detta elförsörjning för ungefär 10 000 bostäder.
Hundratals insatser och omfattande materiellt stöd
Sedan 2022 har Myndigheten för civilt försvar stöttat Ukraina med bland annat minhantering, luftburen sjuktransport och utrustning för att säkra elförsörjningen. Arbetet beskrivs som långsiktigt med fokus på uppbyggnad, resiliens och fredsfrämjande insatser, samtidigt som behovet av humanitär hjälp fortsatt bedöms som stort.
Hittills har myndigheten, tillsammans med andra aktörer, genomfört eller påbörjat 435 insatser. Totalt 197 donerande aktörer har bidragit med material och resurser. Stödet omfattar bland annat 3 000 nödbostäder, 1 530 lastbilar med materiel och 1 680 ton donerat materiel.
Vidare har 281 experter sänts ut, 266 patienter evakuerats och 130 sjukvårdsinstruktörer utbildats. Dessa instruktörer har i sin tur utbildat cirka 100 000 sjukvårdare i Ukraina.
– Vi har beredskap för att agera på händelser med kort varsel men också att kunna bidra mer långsiktigt i Ukraina inom vårt kompetensområde. I dagsläget är osäkerheten kring utvecklingen i Ukraina stor, men Sveriges engagemang för Ukraina är långsiktigt och vår avsikt är att stötta Ukrainas civila försvar så länge som kriget pågår. Vi är också redo att bistå i landets återuppbyggnad när kriget är över. Myndigheten kommer vara närvarande i Ukraina under lång tid framöver, säger Mikael Frisell.
Generaldirektören har besökt Ukraina vid flera tillfällen, senast förra veckan. Under resan besökte han bland annat Odessa för att ta del av båtar som myndigheten införskaffat och donerat till SESU, Ukrainas motsvarighet till Myndigheten för civilt försvar, för minröjning i vattenvägar. Delegationen besökte också en militäranläggning där myndigheten leder arbetet med att renovera ett rehabiliteringscenter för aktiva soldater.
– Rehabiliteringsarbetet visar att ingen som har tjänat sitt land ska stå ensam i återhämtningen. Varje besök i Ukraina väcker starka känslor. Jag är full av beundran över ukrainarnas motståndskraft och försvarsvilja – vi har mycket att lära av dem. Jag är också mycket stolt över det arbete Myndigheten för civilt försvar bidrar med, säger Mikael Frisell.
