Denna sida skapas och publiceras direkt med hjälp av AI.
Sverige stärker finsk övervakning och drönarförsvar
Sverige ska tillsammans med Finland stärka övervakningen och skyddet av Finlands territoriella integritet. Regeringen uppger att samarbetet bland annat ska stärka Finlands förmåga att upptäcka och bekämpa drönare, och kopplar hotbilden till Rysslands aggression mot Ukraina.
Den svenska förstärkningen omfattar inledningsvis Gripenplan och en Visbykorvett, enligt Dagens Nyheter. Försvarsminister Pål Jonson kopplar insatsen till avskräckning och försvar i Östersjöområdet och på Natos östra flank. Sverige har tidigare deltagit i Natos incidentberedskap på Island med Gripen, vilket Säkerhetsvärlden tidigare rapporterat om.
Första Taurus-avfyrningen från Gripen uppges vara genomförd
Flygvapnet har genomfört sin första avfyrning av kryssningsroboten Taurus från JAS 39 Gripen, enligt TV4 Nyheterna. Avfyrningen ska ha skett förra veckan. Underlaget innehåller inga uppgifter om var provet genomfördes eller vilket resultat det fick.
Flygvapenchefen Jonas Wikman beskriver roboten som ett betydande tillskott till Sveriges offensiva förmåga. Han pekar på erfarenheter från kriget i Ukraina, där hot från drönare, kryssningsrobotar och långräckviddig bekämpning har fått stor betydelse. Enligt Wikman ska förmågan göra det möjligt att inte bara skydda svenskt eller allierat territorium, utan också bekämpa plattformar som skjuter mot det.
Frankrike öppnar för samarbete om nästa stridsflyg
Frankrike är öppet för att samarbeta med Sverige om ett framtida stridsflygssystem, uppger en företrädare för Élyséepalatset inför president Emmanuel Macrons besök i Sverige den 31 augusti. Bland de områden som nämns finns motorer, där Frankrike har produktionskapacitet som Sverige saknar.
Något formellt samarbete har inte beslutats, enligt Politico. Sverige utreder samtidigt tre vägval för en framtida luftstridsförmåga efter Gripen: nationell utveckling, internationellt samarbete eller anskaffning av ett utländskt system. Utredningen ska väga bland annat försvars-, säkerhetspolitiska och industriella konsekvenser, som Säkerhetsvärlden tidigare har beskrivit.
Politico uppger att Sverige väntas besluta om nästa steg i sitt stridsflygsprogram senast i september 2027. Frågan omfattar också obemannade system: Saab har tidigare uppgett att bolaget siktar på att provflyga obemannade demonstratorer med stridsflygsliknande utformning före 2030.
Omkring 150 förhör efter skoldådet i Fagersta
Polisen har hållit omkring 150 förhör efter skoldådet på Brinellskolan i Fagersta och beskriver arbetet som intensivt. Brottsplatsundersökningen fortsätter samtidigt som myndigheten hämtar in digital information och utreder eventuell kommunikation kopplad till dådet.
En man i 18-årsåldern är häktad misstänkt för mord och försök till mord. En andra person är häktad misstänkt för medhjälp till mord och medhjälp till försök till mord. Båda förnekar brott, enligt Dagens Nyheter. Den andra häktade ska enligt polisen inte ha någon koppling till skolan och inte ha varit på plats vid attacken.
Polisen uppmanar vårdnadshavare och andra vuxna att tala med barn om innehåll på digitala plattformar och att lämna information som kan vara relevant för utredningen. Misstankarna mot den andra personen gäller medhjälp, och myndigheterna har inte redovisat närmare vad den påstådda medhjälpen ska ha bestått i.
Utredning ska se över barns skydd mot sexualbrott
Regeringen har tillsatt en särskild utredning om åtgärder mot sexuella kränkningar av barn och barnpornografibrott. Marcus Isgren har utsetts till särskild utredare. Uppdraget omfattar bland annat tillgången till uppgifter om sexualbrott mot barn och preskriptionsregler för sådana brott.
Utredaren ska även överväga digitala preventiva vistelseförbud och åtgärder mot sexualbrott i digitala miljöer. En fråga är om frivillig kemisk kastrering eller annan behandling kan användas som villkor för villkorlig frigivning eller utslussning. Justitieminister Gunnar Strömmer har uppgett att utredningen ska pröva om det finns vetenskapligt stöd för att behandlingen kan minska risken för återfall, enligt Dagens Nyheter.
Den del av uppdraget som rör genomförandet av EU:s ändrade brottsofferdirektiv ska redovisas den 18 augusti 2027. Övriga delar ska redovisas senast den 2 november 2028.
Befälhavare och lots åtalas efter Tjörnolyckan
Åklagarmyndigheten har väckt åtal mot befälhavaren på det norska lastfartyget Misje Verde och den lots som tjänstgjorde vid fartygsolyckan utanför Tjörn den 28 juli. Åtalet gäller vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i sjötrafik. Båda de åtalade förnekar brott.
Åklagaren gör gällande att befälhavaren och lotsen inte höll erforderlig utkik och att lastfartyget därför inte väjde för den upphunna fritidsbåten. Fritidsbåten var synlig som radareko på displayer på bryggan, men uppgiften missades enligt Åklagarmyndigheten av båda de tilltalade. Dagens Nyheter rapporterar att en kvinna och ett barn dog i olyckan.
Åklagarmyndigheten beskriver det som ovanligt att en lots åtalas för delaktighet i en olycka med ett lotsat fartyg. Huvudförhandlingen är planerad att inledas den 10 september. Radaruppgifterna har tidigare varit centrala i granskningen av olyckan, en fråga som Säkerhetsvärlden har rapporterat om.
VMA efter brand i avfallsanläggning i Hästveda
Ett viktigt meddelande till allmänheten har utfärdats efter en brand i en avfallsanläggning i Hästveda i Hässleholms kommun. Branden, som larmades in under eftermiddagen, har orsakat kraftig rökutveckling.
Räddningsledaren uppmanar personer i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. VMA:t gäller Hästveda i Hässleholms kommun i Skåne län, enligt Expressen. Vid publiceringen fanns inga uppgifter om personskador, rapporterar Aftonbladet.
Missa inget! – anmäl dig till det kostnadsfria veckobrevet
