Inför riksdagsvalet 2026 har vi ställt samma frågor till alla riksdagspartier. Alla publicerade intervjuer finns här.
Vad inom totalförsvaret ser ni som viktigast att utveckla under kommande mandatperiod?
Det viktigaste är att bygga ett totalförsvar i balans. Det militära försvaret måste stärkas, men det civila försvaret får inte släpa efter. Vi vill särskilt utveckla försörjningsberedskap, sjukvårdsförmåga, robust el- och transportsystem, cybersäkerhet och lokal motståndskraft. Skyddet av befolkningen ska vara det civila försvarets främsta mål.
Hur mycket vill ni satsa på det civila försvaret under kommande mandatperiod? Vad ska pengarna användas till och hur ska satsningen finansieras?
Vi står bakom de nuvarande försvarsöverenskommelserna, som innebär en successiv förstärkning fram till 2030, liksom den gemensamt beslutade lånefinansieringen där ytterligare upp till 50 miljarder kronor kan användas för det civila försvaret. Samtidigt bedömer vi att satsningarna på det civila försvaret behöver fortsätta öka även efter 2030 för att Sverige ska få ett totalförsvar i bättre balans. Lånefinansiering kan vara motiverad för tillfälliga och långsiktiga investeringar, exempelvis i infrastruktur, lager och annan beredskapskapacitet. Däremot måste varaktiga kostnader finansieras långsiktigt över statsbudgeten. Miljöpartiet hade därför gärna sett en snabbare upptrappning av anslagen till det civila försvaret redan före 2030.
EU-kommissionen har stämt Sverige för att CER-direktivet inte implementerats i tid, den skulle varit implementerat oktober 2025. Hur ser ni på det och vilka åtgärder vill ni se?
Det är allvarligt att Sverige är så sent ute. CER handlar om motståndskraft i samhällsviktig verksamhet – energi, transporter, vård, vatten, livsmedel och digital infrastruktur. Regeringen borde ha agerat tidigare. Nu behöver lagen beslutas skyndsamt, men också kompletteras med tydliga ansvar, fungerande tillsyn, resurser till berörda myndigheter och stöd till kommuner, regioner och kritiska aktörer.
Vid störningar i logistikkedjor och försörjningen av exempelvis livsmedel, läkemedel och drivmedel – vilket ansvar bör staten respektive kommuner och regioner ha?
Staten måste ta huvudansvaret för nationell planering, finansiering, prioritering och beredskapslager. Den kan inte lägga över ansvaret på enskilda kommuner, regioner eller hushåll. Kommuner och regioner ska ha ansvar för lokal förmåga, trygghetspunkter, vård och omsorg, men med statliga krav, resurser och samordning. Näringslivet måste också ingå i robusta avtalade försörjningskedjor.
Sjukvården är i många regioner hårt belastad redan i vardagen. Hur vill ni stärka Sveriges sjukvårdsförmåga vid kris och krig?
Sjukvårdens krigsberedskap börjar i vardagens vårdköer och personalbrist. Vi vill stärka regionernas grundkapacitet, säkra läkemedels- och materielberedskap, bygga fler vårdplatser, öva mer med totalförsvaret och förbättra el-, vatten- och digital driftsäkerhet. Personalens villkor är avgörande: utan sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och ambulanspersonal finns ingen krisberedskap.
Vilka konkreta resultat inom totalförsvaret vill ni att väljarna ska kunna se när nästa mandatperiod är slut?
Väljarna ska se konkret skillnad: fler kommuner med fungerande trygghetspunkter, starkare beredskapslager, robustare elnät, bättre sjukvårdsberedskap, stärkt räddningstjänst, fler frivilliga resursgrupper och tydligare ansvar i samhällsviktiga verksamheter. De ska också se att totalförsvaret klarar både militära hot och andra fredstida kriser såsom hybrida hot, men också klimatrelaterade kriser som översvämningar, bränder och värmeböljor.
Om ni bara fick genomföra en reform inom totalförsvaret under nästa mandatperiod – vilken skulle det vara och varför?
Vi skulle välja en nationell försörjningsreform: beredskapslager och robusta kedjor för livsmedel, läkemedel, drivmedel och kritisk materiel. Det är grunden för att samhället ska fungera vid kris och krig. Utan mat, mediciner, transporter och energi hjälper varken goda planer eller höga anslag. Reformen skulle också stärka svensk produktion och minska Sveriges importberoende.
Om Emma Berginger
Emma Berginger är riksdagsledamot sedan 2018 och har denna mandatperiod varit försvarspoltitisk talesperson och suttit i försvarsutskottet samt försvarsberedningen för Miljöpartiet. Tidigare har hon jobbat med trafik- och infrastrukturfrågor både i Riksdagen (2018-2022) och som kommunalråd i Lunds kommun.
Emma bor på landet och har god hemberedskap med såväl vevradio, grönsaksland och ett fullproppat skafferi.
