Hallå där… David Lugnet, säkerhetschef i Sala kommun!
Du har en ovanlig bakgrund för en kommunal säkerhetschef. Du är utbildad inom internationell krishantering vid Umeå universitet, har drivit säkerhetsföretag i Botswana och var dessutom tidigt ute med att starta ett företag som använde drönare för att inspektera skogsarealer. I dag leder du Sala kommuns säkerhetsarbete. Hur har den resan format ditt sätt att se på dagens hotbild?
– Min bakgrund har gjort att jag tidigt sett möjligheterna med ny teknik, men också de risker som följer. Erfarenheterna från både internationellt säkerhetsarbete och kommunal beredskap har gett mig ett brett perspektiv. I dag handlar mycket om att förstå hur hotbilden förändras och våga agera innan problemen uppstår.
Du har tidigare lyft vikten av samverkan. Hur ser du på samarbetet mellan kommun och näringsliv?
– Jag tror att framgången sitter i samverkan mellan kommun och näringsliv. Vi får inte vara rädda för att arbeta tillsammans med företag. De sitter ofta på spetskompetens och tekniska lösningar som kommunerna själva inte har. Tillsammans kan vi bygga ett betydligt starkare samhälle.
Sala kommun beskrivs som en kommun som gärna testar nya arbetssätt. Är det ett medvetet val att ligga i framkant?
– Ja, absolut. Vi vill gärna testa nya lösningar. Arbetet med att analysera luftrummet är ett exempel. Så vitt vi känner till är det få kommuner som kommit igång med att systematiskt följa och analysera händelser i luftrummet. Ett annat exempel är att jag som säkerhetschef sitter med i kommunledningsgruppen, trots att jag inte har en egen stab. Det visar att säkerhetsfrågorna ses som strategiska frågor för hela kommunen.
Ni bygger nu in luftrummet i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Vad innebär det rent konkret?
– Vi har valt att skapa ett fjärde plan i vår risk- och sårbarhetsanalys – luftrummet. Traditionellt analyserar man risker på marken och i den fysiska infrastrukturen. Men vi behöver också förstå vad som händer ovanför oss. När vår nästa RSA lämnas in kommer luftrumsanalysen att vara en naturlig del av underlaget, och arbetet med den startar redan nästa år.
Varför är det viktigt att lägga till just den dimensionen?
– Det finns egentligen två perspektiv. Det ena handlar om säkerhet och olycksrisker – att något faktiskt kan falla ner och orsaka skador. Det andra handlar om totalförsvaret. Drönare kan användas för kartläggning, övervakning eller annan påverkan mot samhällsviktig verksamhet. Därför behöver kommunerna börja betrakta luftrummet som en egen säkerhetsdomän.
Ni har redan genomfört praktiska tester. Vad visade de?
– Under en två veckor lång testperiod i maj registrerade vi tjugo drönarobservationer. Fyra av dessa bedömdes ha avvikande karaktär. Samtliga observationer handlade om drönarflygningar över Sala.
Vilka risker ser du med detta?
– Samhällsviktiga funktioner som energiförsörjning, kriminalvårdsanläggningar och annan kritisk infrastruktur är naturligtvis skyddsvärda. Men det finns också ett riskperspektiv då drönare kan få tekniska fel som gör att de faller ned.
Hur viktig är samverkan med andra myndigheter?
– Den är helt avgörande. Samverkan med Polisen, Länsstyrelsen och andra myndigheter måste stå i centrum. Vi behöver bygga kommunikation i realtid. Om någon exempelvis flyger en drönare över ett skyddsobjekt eller ett fängelse ska rätt aktör kunna få information direkt.
I arbetet med att analysera luftrummet samarbetar ni med Skygaard. Varför valde ni att ta in extern specialistkompetens?
– Vi insåg tidigt att vi behövde en partner med spetskompetens inom luftrumsanalys. Skygaard har teknik och kunskap som hjälper oss att skapa en bättre lägesbild och förstå vad som faktiskt händer i luftrummet.
Avslutningsvis David – hur tror du att det ser ut om fem år?
– Jag är övertygad om att det kommer att vara en självklarhet för Sveriges kommuner att ha koll på vad som händer i luftrummet. Precis som vi i dag analyserar risker på marken kommer vi också att analysera riskerna ovanför oss. Luftrummet är en ny domän, och ju tidigare kommunerna börjar bygga kunskap och rutiner, desto bättre rustade blir vi för framtidens hot.
Expertkommentar
Ali Ramtéen, Skygaard
Hur hjälper ni kommuner som vill få bättre kontroll över luftrummet?
– Vi erbjuder en mjukvarubaserad plattform som kombinerar flera olika datakällor och förmågor för att skapa en samlad lägesbild av luftrummet. Det är en SaaS-lösning där ambitionen inte bara är att leverera teknik, utan att vara en strategisk partner som hjälper kommuner att bygga analysförmåga och ökad motståndskraft. Jag vill också lyfta fram att vi har en analysgrupp samt risk- och sårbarhetskompetens med fokus på det nära luftrummet.
Hur ser ni på utvecklingen framåt?
– Hotbilden ökar samtidigt som aktiviteten i luftrummet blir allt större. Därför behöver kommuner börja skapa en egen lägesbild över vad som händer ovanför dem. Vi hjälper våra kunder att bygga analysgrupper och arbetssätt som stärker deras beredskap över tid.
Vad var det som gjorde Sala kommun till en intressant samarbetspartner?
– Sala har ett öppet sinne och en organisation som förstår att hotbilden förändras. De har både viljan och den interna kompetensen att omsätta analys till praktiskt säkerhetsarbete, vilket gör dem till en föregångare på området.
Av: S-E Remmare
