Sveriges brottsbekämpande myndigheter ska kunna få mer direkt tillgång till uppgifter om hur e-legitimationer används vid misstänkt brottslig verksamhet, enligt Finansdepartementet. Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag.
Syftet är att stärka möjligheterna att upptäcka och utreda brott där e-legitimationer används som verktyg, till exempel vid penningtvätt eller andra transaktioner kopplade till ekonomisk brottslighet.
Direkt väg till e-legitimationsföretagen
För att godkänna betalningar och använda andra tjänster hos finansiella företag krävs det i dag ofta att användaren har e-legitimation, och de flesta transaktioner genomförs med hjälp av en sådan digital legitimation. Samtidigt kan e-legitimationer utnyttjas i brottsliga upplägg, bland annat för att godkänna transaktioner vid penningtvätt.
Med detaljerad information om hur och när en e-legitimation används i finansiella tjänster kan myndigheter identifiera mönster som tyder på brottslig verksamhet. I dag är banker och andra finansiella företag redan skyldiga att på begäran lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter, inklusive uppgifter om hur personer använder sin e-legitimation för att logga in, godkänna betalningar eller ansöka om lån.
Denna skyldighet gäller däremot inte e-legitimationsföretagen själva. I den nu aktuella lagrådsremissen föreslår regeringen att brottsbekämpande myndigheter även ska kunna vända sig direkt till e-legitimationsföretagen för att få uppgifter om en persons användning av e-legitimation i samband med nyttjande av finansiella tjänster.
– Den organiserade brottsligheten ska tryckas tillbaka. Nu blir det lättare för brottsbekämpande myndigheter att begära in information som kan vara avgörande i det arbetet, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Gäller bank-id och Freja plus
Förslaget omfattar företag som tillhandahåller e-legitimationer som kan användas av privatpersoner i finansiella företags tjänster. Enligt Finansdepartementet är det i dagsläget två företag som berörs av regleringen: Finansiell ID-teknik BID AB, som tillhandahåller bank-id, och Freja eID Group AB, som tillhandahåller Freja plus.
Genom den föreslagna uppgiftsskyldigheten får brottsbekämpande myndigheter ytterligare en informationskälla vid misstankar om att finansiella tjänster och digitala identifieringsverktyg används som del i brottsupplägg.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 maj 2026.
