Fakta: CER-ärendet
CER-direktivet (EU) 2022/2557 antogs i december 2022 och skulle vara genomfört i medlemsstaterna senast den 17 oktober 2024. Den svenska utredningen presenterades i september 2024 (SOU 2024:64) och låg till grund för regeringens proposition En ny lag för ökad motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare (prop. 2025/26:303).
EU-kommissionen beslutade den 29 april 2026 att stämma Sverige. Talan väcktes den 21 maj 2026 och handläggs i EU-domstolen som mål C-529/26. Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Säkerhetsvärlden rapporterade tidigare att EU-kommissionen beslutat att väcka talan mot Sverige vid EU-domstolen. Sedan dess har målet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, samtidigt som regeringen presenterat sitt lagförslag.
CER-direktivet antogs i december 2022 och skulle vara genomfört i medlemsstaterna senast den 17 oktober 2024.
Syftet är att stärka motståndskraften hos verksamheter som är avgörande för samhällets funktion, exempelvis inom energi, transporter, hälso- och sjukvård, digital infrastruktur, dricksvatten och livsmedelsförsörjning.
När tidsfristen löpte ut hade Sverige ännu inte infört den lagstiftning som krävs.
EU-kommissionen inledde därför ett överträdelseärende. När Sverige fortfarande inte hade genomfört direktivet beslutade kommissionen i april i år att väcka talan vid EU-domstolen. Den 13 juli publicerades EU-domstolens officiella kungörelse om målet i Europeiska unionens officiella tidning.
Omkring 100 miljoner kronor
I sin talan begär kommissionen att Sverige ska betala ett engångsbelopp. Storleken baseras på hur länge överträdelsen pågår.
Regeringens proposition innebär att den nya lagen föreslås träda i kraft först den 1 januari 2027. Om kommissionens beräkningsmodell används fram till det datumet uppgår det begärda engångsbeloppet till motsvarande omkring 100 miljoner kronor.
Beloppet är inte fastställt. Det är EU-domstolen som avgör om Sverige ska betala och i så fall hur mycket.
Kommissionen begär dessutom att ett löpande vite ska dömas ut om Sverige fortfarande inte uppfyllt sina skyldigheter när domstolen meddelar dom. Det begärda vitet motsvarar omkring 700 000 kronor per dag.
Propositionen är nu lämnad
Den 14 juli publicerade regeringen propositionen En ny lag för ökad motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare.
Förslaget innebär att Sverige genomför CER-direktivet genom en ny lag som omfattar både offentliga och privata verksamheter med samhällsviktiga funktioner.
Verksamheter som identifieras som kritiska ska bland annat analysera risker, vidta skyddsåtgärder, planera för störningar och rapportera allvarliga incidenter till ansvariga myndigheter.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Flera viktiga datum har redan passerat
Den svenska utredningen om CER-direktivet presenterades redan hösten 2024, strax före EU genomförandefrist.
Sedan dess har lagförslaget remissbehandlats, granskats av Lagrådet och slutligen lagts fram som proposition.
Under tiden har flera av direktivets tidsfrister passerat. Bland annat skulle medlemsstaterna redan i januari 2026 ha antagit en nationell strategi för kritiska verksamheters motståndskraft. Senast den 17 juli 2026 skulle de verksamheter som omfattas av direktivet också ha identifierats.
Ministern har inte svarat
Säkerhetsvärlden har sökt minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin genom hans pressekreterare. Ministern ombads bland annat kommentera den försenade lagstiftningen och EU-kommissionens krav på ekonomiska sanktioner.
Vid publicering hade några svar inte inkommit.
