Sverige rustar totalförsvaret, men effektiv kriskommunikation kräver att myndigheter tar höjd för mänskliga beteenden, enligt SNS Beredskapskommission i ett pressmeddelande på Mynewsdesk. I delrapporten ”Mänskligt beslutsfattande i tider av kris” analyserar forskaren Elina Bryngemark hur människor agerar i akuta respektive utdragna kriser och hur råd bör utformas för att tas till vara.
Analysen pekar på att människor initialt försöker agera rationellt för att skydda sig, medan förmågan att ta till sig ny information och anpassa sig minskar över tid. Kriskommunikation riskerar därför att misslyckas om den inte utformas med hänsyn till psykologiska mekanismer och normer, med lärdomar bland annat från covid‑19-pandemin.
– Myndigheter bör dra lärdomar från beteendeforskning. Att kommunicera risker för enskilda och deras närstående är mer effektivt än att kommunicera abstrakta samhälleliga vinster, säger Elina Bryngemark, forskare vid Luleå tekniska universitet.
– Trovärdighet i avsändaren är avgörande. Det kan vara mer effektivt om den som kommunicerar är en lokal profil från civilsamhället än en rikspolitiker. Det är också viktigt att försöka skapa en ”vi”-känsla kring att detta är en kris som vi tar oss igenom tillsammans, säger Elina Bryngemark, forskare vid Luleå tekniska universitet.
Tre lärdomar för ökad följsamhet
Rapporten lyfter tre centrala slutsatser: Sociala normer smittar – betona rätt beteenden och undvik att lyfta regelbrott eftersom det kan normalisera avvikelser. Gör det enkelt att göra rätt – ta bort trösklar och använd visuella ledtrådar och standardinställningar, som SMS‑påminnelser. Förankra förändringar – abrupta förändringar upplevs som förluster; gradvis förskjutning av normalläge ökar acceptansen.
Fasindelad kommunikation
I början av en kris bör myndigheter dela tydlig information och odla samhörighet för att etablera kollektiv följsamhet som norm. Vid utdragna kriser behöver nya råd förhålla sig till tidigare besked och förändringar bör förklaras öppet; annars riskerar förtroende och efterlevnad att sjunka eftersom första informationen fungerar som referenspunkt.
Vid långvariga kriser minskar mottagligheten för ny information. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla kommunikationen för att motverka ryktesspridning. Intresset kan bibehållas genom att tydliggöra vad som står på spel om rekommendationer inte följs samt genom att fortsatt betona samhörighet och uppmärksamma önskade beteenden.
Delrapporten ingår i SNS Beredskapskommission, som ska redovisa en slutrapport våren 2026. Kommissionen består av forskarna Lars Hultkrantz (ordförande), Henrik Andersson, Elina Bryngemark och Lena Nerhagen, och syftar till att ta fram kunskapsunderlag för en samhällsekonomiskt effektiv beredskap i offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle.
