Kalifornienanalys granskar ledning och evakuering vid snabb brandspridning
Den 2 oktober publicerade Fire Safety Research Institute, FSRI, en ny analys av Palisades- och Eatonbränderna i Kalifornien i januari 2025. Kraftiga vindar, mycket torr vegetation och snabb spridning från vegetation till bebyggelse utsatte befintliga insatsstrategier för stora påfrestningar. Veckans nyhet är alltså utredningen, inte bränderna. I FSRI:s presentation av rapporten redovisas 175 identifierade fynd och 266 rekommendationer.
Analysen bygger bland annat på radiokommunikation, larmcentralsuppgifter, fordonspositioner, platsundersökningar och samtal med insatspersonal. Den pekar på problem inom insatsledning, evakueringssamordning, lägesuppfattning, infrastrukturtålighet och kontroll över resurser. Utredningens centrala slutsats är att utfallet formades av flera samverkande system, snarare än av ett enda fel. Även brandspridning och förluster av byggnader beskrivs som frågor som sträcker sig bortom enskilda fastigheter.
För räddningstjänstens ledningsutbildning ger rapporten underlag om hur brandspridning, evakuering, vattenförsörjning och resursuppföljning behöver hanteras samtidigt. Bland de prioriterade rekommendationerna finns förbättrad operativ lägesbild, bättre samverkan mellan system och aktörer vid evakuering och kommunikation samt standardiserade rutiner efter släckning. Rekommendationerna behöver prövas mot svenska förutsättningar innan de används som metodstöd.
Ladugårdskollaps krävde vattenförsörjning och långvarigt efterarbete
En stor ladugård i Laytonsville i Maryland var helt övertänd när den första räddningsenheten anlände klockan 02.15 lokal tid den 5 oktober. Sex minuter senare larmades både en särskild vattenförsörjningsstyrka och resurser för att undsätta insatspersonal. Även försörjningsstöd till personalen skickades till platsen. Förloppet beskrivs i Laytonsville District Volunteer Fire Departments redogörelse.
Klockan 02.27 rapporterade insatsledningen att större delen av byggnaden hade kollapsat. En vattenkanon från ett höjdfordon började användas klockan 02.42 för att kontrollera branden. Insatsen omfattade därmed både uppbyggnad av vattenförsörjning och särskilda resurser för personalsäkerhet, samtidigt som byggnaden tidigt förlorade stora delar av sin konstruktion.
Ledningsfunktionen avslutades klockan 07.46, men personal stannade kvar för att bistå när tunga maskiner flyttade brandrester. De stora mängderna lagrat hö bedömdes kunna fortsätta brinna i flera dagar. Det var en prognos, inte ett redovisat slutresultat. Insatsbeskrivningen ger ett konkret exempel på resursbehov och efterarbete vid en kollapsad lantbruksbyggnad, men fastställer inte någon generell släckmetods effektivitet eller brandens orsak.
RSG beskriver räddningsbåtens bogramp och dykarstöd
Räddningstjänsten Storgöteborg publicerade den 1 oktober en beskrivning av hur den nya räddningsbåten används operativt. Båten har funnits sedan i våras och varit i drift under sommaren; det rör sig inte om en leverans under den aktuella veckan. Lundby brandstation ansvarar för resursen, som ligger i vattnet året runt. Enligt RSG:s användningsbeskrivning används den bland annat vid larm om personer som hotar att hoppa från Älvsborgsbron och Hisingsbron.
En fällbar ramp i fören underlättar förflyttning i och ur båten samt upptagning av personer från vattnet. Båten kan också transportera dykare med deras utrustning och användas som plattform för dykning. Jämfört med den tidigare båten uppger RSG att den nya är stabilare, har mer kraft och kan ta med fler personer och mer utrustning. Vid behov kan den även användas för uppdrag i skärgården.
Den operativa erfarenhet som redovisas gäller framför allt arbetsförhållanden och möjligheten att transportera och ta ombord människor och utrustning. RSG beskriver bättre förutsättningar för arbetet även i strömmande vatten, sjö och dåligt väder. Däremot innehåller publiceringen inga uppmätta tidsvinster eller specificerade väderbegränsningar. Beskrivningen visar hur båten används, men ger inte ett mätunderlag för att jämföra insatstider.
Mobilnätsavtal för SWEN – Rakel kvar under övergången
Myndigheten för civilt försvar meddelade den 2 oktober att ramavtal tecknats med Telia och Net4Mobility för det framtida kommunikationsnätet SWEN. Telia har det primära avtalet och Net4Mobility det sekundära. Befintlig kommersiell mobilinfrastruktur ska utgöra grund för radionätet, enligt myndighetens besked om upphandlingen. Telias avtal omfattar också aktivering av tilltänkta SWEN-frekvenser i 700 MHz-bandet.
SWEN ska stödja tal, data och video och till stor del bygga på 4G- och 5G-teknik. Det skiljer sig från Rakels radionät, som använder TETRA. På sikt ska SWEN ersätta Rakel, men under övergången ska systemen fungera parallellt. En särskild migreringslösning ska möjliggöra kommunikation mellan dem. Avtalen omfattar även krav på bland annat driftsäkerhet, tillgänglighet, kvalitet och säkerhet.
För räddningstjänstens sambandsplanering är den konkreta förändringen att nätinfrastrukturen nu har avtalats. Publiceringen redovisar däremot inga insatstester eller uppmätta tillgänglighetsvärden för SWEN; nätet är fortfarande under uppbyggnad. Säkerhetsvärlden beskriver även upplägget och övergången i Två mobilnät ska bära Rakels efterträdare.
Luftfartsverket har tagit över Rakels drift och fältservice
Den 1 oktober tog Luftfartsverket över drift och fältservice för Rakel från den tidigare leverantören. Förändringen redovisades den 6 oktober av Myndigheten för civilt försvar. Myndighetssamverkan omfattar drift, underhåll, övervakning och användarstöd för samhällsviktiga kommunikationstjänster. Det är en genomförd förändring i det befintliga Rakelsystemet, till skillnad från avtalen om det framtida SWEN.
Samarbetet ska ge bättre geografisk täckning för fältservice, högre reparationsberedskap och större tillgång till specialistkompetens. Genom att samla radiotekniska resurser och arbetssätt ska myndigheterna minska sårbarheten utan att bygga upp parallella förmågor. Myndigheten för civilt försvar ansvarar fortsatt för Rakels drift, förvaltning och utveckling, och infrastrukturen ägs av staten.
För räddningstjänsten berör förändringen driften och underhållet bakom det samband som används för ledning och samverkan. Övertagandet har skett, men publiceringen innehåller inga mätvärden som visar kortare avbrott eller snabbare reparationer efter förändringen. De beskrivna förbättringarna är därför myndighetens uppgifter om samarbetets effekter, inte en redovisad jämförelse av Rakels prestanda före och efter övertagandet.
