När omvärlden upplevs som mer osäker ökar kraven på att skolan både är, och upplevs som, en trygg plats. Internationella Engelska Skolan, IES, beskriver i ett pressmeddelande hur koncernen nu intensifierar sitt säkerhetsarbete, med tonvikt på förebyggande åtgärder och utbildning av personal.
Ett av IES löften till elever och vårdnadshavare är att erbjuda en trygg och säker plats för lärande. Därför lägger skolan lika stor vikt vid elevomsorg och trygghet som vid det rent akademiska. Grundtanken är att skapa en miljö där vuxna är närvarande och där varje elev känner sig sedd och säker.
Samtidigt betonar IES security and safety director Johannes Martin vikten av att vara öppen med att hotet om våld i samhället har ökat och att skolmiljön måste anpassas till en delvis ny verklighet.
– Huvudbudskapet är att vi ska förebygga eldsvådor – inte släcka eldar; det vill säga att vi ska vara medvetna om vad som kan hända och aktivt verka för att det inte sker, säger Johannes Martin.
Inventering, utbildning och fysiska skydd
Enligt Johannes Martin finns det redan många säkerhetsskapande rutiner och åtgärder på plats inom IES skolor. Hans uppdrag är att utveckla ett gemensamt ramverk och se till att säkerhetsnivån hålls hög i hela organisationen.
– Mitt ansvar är att säkra och ständigt utveckla ramverk för att säkerställa att alla våra skolor är säkra. Det sker dels genom att inventera varje skolas säkerhet och eventuellt komplettera inom något område, dels genom att utbilda personalen så att de vet hur de ska agera vid fara samt kan förebygga att farliga situationer uppstår, säger Johannes Martin.
Han beskriver ett brett arbete som spänner från brandskydd till rutiner för allvarliga händelser.
– Det handlar om allt från system för brandsäkerhet till att bli snabbare på riskanalyser vid varningstecken på att en elev inte mår bra samt att rutiner för in- och utrymning finns på plats. Vi säkerställer att högtalarsystem i skolan fungerar vid larm, att fönster frostas och förses med gardiner samt att entréerna är säkra och försedda med paniklås, fortsätter han.
Förberedelser för våldssituationer och stängt campus
En trygg skola förutsätter enligt IES tydliga strukturer, rutiner och väl fungerande kommunikation mellan elever, personal och vårdnadshavare. Under skolåret 2024/2025 besökte Johannes Martin tillsammans med en säkerhetsspecialiserad samarbetspartner samtliga IES skolor för att utbilda personalen i hur de ska agera vid pågående dödligt våld, hur avvikande beteenden kan upptäckas samt hur incidenter kan förebyggas.
– I och med att vi har så många personer involverade i våra skolor – elever, föräldrar, ofta i två uppsättningar och medarbetare – finns det en risk att vissa av dessa drabbas av det ökade våldet i samhället, säger han.
– Reaktionerna på vår utbildningskampanj har varit mycket positiva. För skolpersonalen är det en trygghet både att veta hur de ska agera och att kunna svara på elevers och vårdnadshavares frågor om säkerheten på skolan.
Frågan om skolsäkerhet har aktualiserats ytterligare efter skolskjutningen i Örebro i februari 2025 och den lagstiftning om stärkt skolsäkerhet som trädde i kraft i juli samma år. Den nya lagen ställer bland annat krav på beredskapsplaner och ett löpande beredskapsarbete för att hantera allvarliga våldssituationer, samtidigt som det tydliggörs att skolmiljön inte är en allmän plats och att obehöriga inte ska vistas på skolans område.
IES framhåller att deras skolor sedan länge arbetar med att begränsa obehörigt tillträde.
– IES har under alla år arbetat med att skapa en trygg och säker skola, bland annat genom att våra skolor redan idag har stängda dörrar samt en bemannad reception där man måste anmäla sig, säger Johannes Martin.
– Vi lägger också stor vikt vid att alla medarbetare ska vara synliga, vilket innebär att alla lär sig att känna igen vilka som hör till skolan – och kan uppmärksamma om någon annan tar sig in.
Nolltolerans mot våld och nära samverkan
Johannes Martin lyfter att det inte finns någon enskild förklaring till varför barn och unga utvecklar normbrytande beteende eller kriminalitet. Problemen kan ha olika uttryck, från vardaglig oro till allvarliga våldshändelser.
– Det kan förekomma ensamagerande elever, men också gängkriminalitet. Det kan handla om allt från att en elev är utåtagerande, stjäl, bråkar, skolkar och kanske tänder eld i en skola, till att det förekommer skottlossning utanför byggnaden samt seriösa hot mot, eller från, enskilda elever, säger Johannes Martin.
Han understryker vikten av tidiga insatser och samverkan mellan skola och andra aktörer.
– Men vi vet att barn och unga som bryter mot normer, regler eller lagar behöver uppmärksammas och få stöd för att förstå konsekvenserna av sina handlingar så tidigt som möjligt för att bryta utvecklingen innan problemen vuxit sig stora. I många fall är samverkan mellan skola och andra aktörer, som föräldrar, polis, hälso- och sjukvården och socialtjänsten avgörande för att nå resultat. Barn och unga med många riskfaktorer har ofta behov av intensiva och omfattande insatser. Därför är det viktigt att samverkan fungerar, säger Johannes Martin.
Statistik från Arbetsmiljöverket pekar enligt IES på ett hårdare samhällsklimat med ökade anmälningar om hot och våld. Mot den bakgrunden lyfts fortsatta investeringar i säkerhet och utbildning av personal fram som ett prioriterat område för skolkoncernen.
– Det är viktigt att involvera alla på skolan. Ju fler som kan markera att våld inte accepteras, desto lättare blir det att stoppa kränkningar och våld, säger Johannes Martin.
