Antalet internetrelaterade övergrepp mot barn ökar, enligt Polisen i en nyhet publicerad på myndighetens webbplats den 27 oktober 2025. Problemet rör både vuxnas och ungas agerande på nätet och omfattar allt från sexuellt utnyttjande och utpressning till spridning av bilder. Som motåtgärd betonar Polisen behovet av utbildning, förståelse och närvarande vuxna som kan prata med barnen om risker, snarare än förbud mot enskilda appar.
Samtal och utbildning före förbud
Polisassistent Alexandra Lindgren, cyberutredare inom Isöb (internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn) i Region Öst, framhåller vikten av att rusta barn i miljöer där de rör sig – som Snapchat, Whatsapp, Discord och olika spelplattformar.
– Vi måste prata med barn och ungdomar och verkligen få dem att förstå att de måste vara kritiska i vem de väljer att prata med. Ofta finns inte den tanken att ifrågasätta. Här har vi en stor utmaning i att försöka nå ut och utbilda, säger hon. Det säger Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare vid Isöb i Region Öst.
– Barn saknar konsekvenstänket. I vissa appar, som exempelvis Snapchat, finns det olika poäng att tjäna i att lägga till många nya vänner. Då reflekterar man inte över vem som finns bakom användarnamnen, säger Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare vid Isöb i Region Öst.
Polisen ser också att barn och unga själva kan vara gärningspersoner eller initiera riskfyllda situationer.
– Det är faktiskt vanligt att barn och ungdomar utsätter varandra. Man kanske inser att man skadar någon annan eller att det man gör är dumt, men det är inte alltid man inser att det man gör faktiskt är brottsligt, säger Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare vid Isöb i Region Öst.
– Det är inte heller helt ovanligt att initiativet kommer från ungdomarna själva. Det finns en slags statusjakt där exempelvis vapes och märkeskläder spelar stor roll, och det är saker som kostar pengar. Man tänker inte på vad som kan hända om man byter bilder mot saker. Vad som sen kan hända är att bilderna används i utpressningssyfte, kanske med hot om att bilder ska spridas om det inte skickas fler, säger Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare vid Isöb i Region Öst.
Flickor är oftast drabbade, men även pojkar utsätts och mörkertalet bedöms som stort.
– Det händer att pojkar utsätts också, men där är ämnet lite mer tabu. Flickor har lättare att prata och berätta om att något har hänt. Det vanligaste brottet vi utreder är utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott, säger Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare vid Isöb i Region Öst.
Konsekvenserna för de utsatta kan bli långvariga. Polisen lyfter forskning som visar samband med psykisk ohälsa och beskriver skam och oro hos de drabbade.
– De mår ofta väldigt dåligt och skäms. De vill inte att mamma och pappa ska få veta. Vissa får också skäll när det kommer fram, vilket enligt mig är fel väg att gå. Det är mycket bättre att prata och lyssna och stötta, säger Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare vid Isöb i Region Öst.
Tekniken bromsar utredningar
Utredningarna är komplexa och tidskrävande, inte minst på grund av digitala analyser och material från externa aktörer som internetleverantörer.
– Så är det tyvärr. En flaskhals vi har är den digitala analysen, exempelvis att tömma telefoner och gå igenom material. Vi är beroende av externa parter i våra utredningar, exempelvis internetleverantörer som vi behöver få material från vilket är tidsödande. Det är inte ett önskvärt läge men tyvärr är det så verkligheten ser ut, säger hon. Det säger Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare vid Isöb i Region Öst.
– De som åker fast har ofta också extremt mycket material på många olika enheter. Det är oerhört tidskrävande att gå igenom allt som finns i telefoner och datorer, på usb-minnen och externa hårddiskar, säger Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare vid Isöb i Region Öst.
Råd till föräldrar och frågestund
Polisen uppmanar vårdnadshavare att inte bli arga eller bestraffa barn som skickat bilder eller pengar, utan att stötta, dokumentera användaruppgifter och chattar, blockera användaren och anmäla. Polisen betonar att övergreppsmaterial på barn inte får skärmdumpas eftersom det är brottsligt.
Fyra varningstecken att diskutera hemma: personen utger sig för att vara jämnårig, leder snabbt in samtalet på sex, ber om nakenbilder samt skriver ofta på engelska.
Den som vill ställa frågor kan delta i en öppen frågestund med Isöb-gruppen onsdagen den 29 oktober kl. 13–15 via Polisen Eskilstunas Instagramkonto: https://www.instagram.com/poliseneskilstuna/.
