Regeringen har tagit emot en utredning om formerna för en betald polisutbildning, enligt Justitiedepartementet i ett pressmeddelande på regeringens webbplats. Förslaget innebär att studielån för polisutbildningen skrivs av från och med höstterminen 2024 och att modellen nu skickas ut på remiss.
Bakgrunden är behovet av fler poliser och stärkt lokal närvaro i hela landet. Regeringen arbetar med polistillväxt och har tillfört Polismyndigheten resurser, med målet att polistätheten i Sverige minst ska motsvara genomsnittet i EU.
– Regeringen har ett tydligt mål att få fram fler poliser i hela landet, närmre medborgarna. Att poliser som jobbat ett antal år ska få sina studieskulder ersatta handlar om att öka attraktiviteten i utbildningen och stärka drivkrafterna att stanna kvar länge i polisyrket. I förlängningen är det en investering i en mer kraftfull polisnärvaro och en större trygghet för alla som bor i Sverige. Jag välkomnar utredningens förslag, som nu ska skickas ut på remiss, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Två vägar: avbetalning eller avskrivning
Utredningen presenterar två alternativ för att göra utbildningen betald. Antingen avbetalas studielånen av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, eller så skrivs lånen av av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Utredningen rekommenderar avskrivning via CSN, med motiveringen att det innebär färre moment i genomförandet. Förslaget omfattar dem som tagit studielån för polisutbildningen från och med höstterminen 2024.
Villkor och tidsplan
För att kvalificera sig för avbetalning eller avskrivning föreslås att den enskilde ska ha tjänstgjort som polisman i minst tre år efter studierna, inom en ramtid om åtta år. För att få en fullt betald polisutbildning krävs åtta sammanhängande års tjänstgöring från och med dagen efter genomförd grundutbildning. Den som inte tjänstgör hela perioden kan få lånen avbetalda eller avskrivna delvis.
Utredningen föreslår att nödvändiga lagändringar ska träda i kraft den 1 januari 2027.
